Är du arbetstagare eller uppdragstagare?

Det är så att arbetstagarbegreppet i anställningsskyddslagen är tvingande. Alltså kan ett uppdragsavtal i efterhand betraktas som en anställning av domstolen.

Inom arbetsrätten är det viktigt att veta om den som presterar arbete är att betrakta som arbetstagare eller uppdragstagare. Om den arbetspresterande är en arbetstagare aktualiseras den arbetsrättsliga skyddslagstiftningen. Men man måste även tänka på de skatteregler som måste följas. Om den som presterar arbete istället är en uppdragstagare blir i allmänhet inte skyddsreglerna i den arbetsrättsliga lagstiftningen tillämpliga. Då och då uppkommer en debatt om gränsdragningen mellan det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet och begreppet uppdragstagare. Just nu diskuteras det att många företag (och till och med statliga arbetsgivare!) ger vissa arbetstagare ultimatumet att skaffa F-Skattsedel och fortsätta som uppdragstagare. Om arbetstagaren inte går med på detta blir vederbörande utan arbete. Detta beteende från arbetsgivarens sida kan man definitivt ha en hel del synpunkter på, både vad det gäller om det är lämpligt och inte minst om det är lagligt. Man kan även fundera på om det är Alliansens minskade krav på antal uppdragsgivare för att få F-skattsedel som är den egentliga boven i dramat. Det är dock inte ovanligt att gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare dyker upp i samband med en samförståndslösning mellan arbetsgivare och arbetstagare. När en anställning ska avslutas kan ibland någon av parterna (oftast arbetsgivaren) kläcka idén att arbetstagaren ska få ett avgångsvederlag, men inte som lön utan det ska istället faktureras av arbetstagaren som hux flux ska bli en uppdragstagare. Det här är lösning som jag ibland brukar kalla för ”avdelningen smarta lösningar” med ett lätt ironiskt tonfall. Den ”smarta lösningen” riskerar att bli dyrköpt för arbetsgivaren. Det är ju inte särskilt troligt att Skatteverket skulle anse att det handlar om en uppdragstagare utan att man istället betraktar vederbörande som alltjämt anställd. Detta kommer leda till att sociala avgifter mm ska betalas på det fakturerade beloppet. Jag misstänker att det inte är helt ovanligt att arbetsgivare vill försöka komma undan sociala avgifter på det här sättet.
I den allmänna debatten kan man lätt få uppfattningen att arbetsgivaren kan bestämma hur som helst om konvertering från arbetstagare till uppdragstagare. Det stämmer dock inte eftersom en rättslig prövning kan ske ytterst av Arbetsdomstolen. Det finns både litteratur och en hel del rättspraxis som handlar om arbetstagarbegreppet. Det är faktiskt så att arbetstagarbegreppet i anställningsskyddslagen är tvingande. Alltså kan ett uppdragsavtal i efterhand betraktas som en anställning av domstolen trots att parterna vid avtalets tillkomst varit överens om att avtalet rörde ett uppdragsförhållande. Visserligen talar en F-skattsedel för att det rör sig om ett uppdragsförhållande men det är många andra omständigheter som ska vägas in i bedömningen. Det finns till och med situationer där Arbetsdomstolen kan göra en s.k. genomsyn om avtalsparterna har skjutit in en juridisk person mellan sig. Om t ex arbetsgivaren utnyttjat den andra partens underlägsna ställning kan domstolen till och med bortse från ett inskjutet aktiebolag och istället anse den reellt arbetspresterande personen som arbetstagare istället. Eftersom det är många omständigheter som Arbetsdomstolen tar hänsyn till i bedömningen finns det tämligen goda möjligheter att domstolen skulle anse en uppdragstagare i realiteten vara en arbetstagare om dennes situation mycket starkt påminner om en arbetstagares situation. Dessutom kan man tänka sig att domstolens bedömning också kan följa med samhällsutvecklingen eftersom arbetstagarbegreppet inte är lagstiftat.


Bystmåttet viktigt för lönesättningen!
Jobbar du i en viss underklädesaffär kan du tvingas att bära en namnskylt där kupstorlek och bystmåttet står med. En f.d. anställd har stämt arbetsgivaren för könsdiskriminering på grund av att hon tvingades bära sådan skylt. Jag undrar vad det skulle stått på min namnskylt om jag jobbat där.

Lurendrejeri i bemanningsbranschen
Man undrar litet ödmjukt hur bemanningsföretaget tänkte när man försökte få de anställda att tacka nej till uppdrag som inte fanns. Vissa gör vad som helst för att slippa betala lön med detta tar väl priset.

Läs även

Annons