Socialt ansvarstagande har varit på företagens dagordning länge. Nu ställs det även sociala krav i offentliga upphandlingar. Man har gått från inställningen att det inte gick, till en önskan om att göra det, men med en osäkerhet om hur.
För både företag och samhället handlar det om stora pengar.
Chefstidningen har tittat på hur Malmö och Örebro arbetar på området och pratat med två experter.
MALMÖ:
Villkor: vita jobb
I Malmö kommer snart den första långtidsarbetslösa att få jobb via offentliga upphandlingar. Detta genom pilotprojektet ”Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen” som genomförs under 2013. I projektet har fem upphandlingar valts ut där två sociala villkor ska uppfyllas, genom så kallade särskilda kontraktvillkor.
Text: Åsa Ohlsson
Fem entreprenadupphandlingar inom anläggning och bygg, har valts ut i projektet där två sociala villkor ställs: Det första är att långtidsarbetslösa, inskrivna hos Jobb Malmö, ska få anställning eller praktik hos den som vinner upphandlingen under minst sex månader. Det andra sociala villkoret är att upphandlingar ska omfattas av den så kallade Vita jobb-modellen. Det är en jobbmodell som togs fram av Stockholm stad för att motverka svarta jobb. Modellen användes där före maktskiftet 2006.
Tre av de fem utvalda upphandlingar är nu klara, men själva entreprenadstarten har inte varit än. Det berättar Emma Johansson, upphandlingssekreterare vid Centrala Upphandlingsenheten i Malmö Stad.
– Bygg- och entreprenad valdes dels för att det är branscher där det finns svart arbetskraft, dels finns det inom branschen redan en beredskap på Vita jobb-modellen, bland annat genom att närvaroregistrering används.
De valda upphandlingarna är bland annat rivning och nybygge av förskola, bygge av ett LSS-boende, bygge av ett nytt torg i Västra Hamnen i Malmö och en klottersanering.
Det första villkoret, sysselsättning för långtidsarbetslösa, fungerar rent praktiskt så att leverantören, upphandlaren och Jobb Malmö gemensamt tar fram en kravprofil på önskad person tillsammans. Jobb Malmö tar fram ett antal kandidater som matchar och av dessa måste leverantören välja en. Totalt för dessa fem upphandlingar kommer det att handla om fem personer, en per upphandling, som på detta sätt får anställning under minst sex månader, berättar Emma Johansson.
Det andra sociala villkoret som ställs, kravet på vita jobb, har i Malmös tappning fått en kontrollfunktion för uppföljning. Vita jobb innebär att miniminivån för sociala villkor fastställs. Det görs genom praxis från EU-domstolen – att titta på delar av kollektivavtal för branschen som blir miniminorm vid upphandlingen.
Entreprenören och anlitade underentreprenörer är därför skyldiga att ge sina anställda lägst dessa villkor under det upphandlade arbetet. Det är också förbjudet att använda svart arbetskraft.
– Här skriver Malmö stad konsultavtal med kontaktpersoner från aktuella fackföreningar som ska kontrollera att villkor för exempelvis avtalsenlig lön och övertidsersättning fungerar. Dock ställs inte krav på kollektivavtal, men att jämförbara villkor erbjuds. Och det är här fackföreningarnas kunskap gällande kollektivavtalen och villkoren på arbetsmarknaden gör att de tas in som konsulter för kontrollerna.
I början kommer det vara kontroll en gång i månaden för att komma igång.
Till själva upphandlingsunderlagen hör bilagan ”Särskilda kontraktsvillkor”, för att motverka missförstånd. Anbudsgivare måste genom den försäkra att de har uppfattat de särskilda kontraktsvillkoren.
Under 2013 kommer projektet att utvärderas av avdelningen för Integration och arbetsmarknad i Malmö Stad (INAR), som också är projektets styrgrupp. Då kommer man också titta på farhågor som några potentiella anbudslämnare haft - att företag säger upp personal för att ta in långtidsarbetslösa istället.
Totalt handlar det om fem personer som får sysselsättningen genom dessa upphandlingar. Är det inte mycket arbete för er, för så få jobb i slutändan, Emma Johansson?
– Detta är ju ett pilotprojekt och visst har det inneburit mer jobb, men med befintlig personal. Skulle alla upphandlingar göras på detta sätt skulle det nog behövas mer personal. Men än så länge är det ju ett projekt som ska utvärderas.
ÖREBRO:
Skärper kraven
I Örebro har man bestämt sig för att ta större social hänsyn i upphandlingar. Exempel på det kan vara att långtidsarbetslösa och funktionshindrade ska erbjudas jobb.
Text: Åsa Ohlsson
Ny upphandlingsstrategi, ny policy och ny handlingsplan. Det blir en hel del dokument som det hänvisas till när Chefstidningen pratar med Örebros upphandlingschef Leif Ekström och miljösamordnare Katarina Johnsson om hur arbetet går.
– Hela detta är ett nytt område för oss. Vi har ännu inte genomfört någon upphandling enligt den nya planen. Nu ska vi se vilka områden där det är lämpligt och försöka skatta hur många upphandlingar det kan handla om, säger Katarina Johnsson.
Handlingsplanen är det mest konkreta dokumentet. Här står beskrivet vad som menas med sociala villkor och hur upphandlingsprocessen ska gå till för att sådana hänsyn ska kunna tas.
– Sociala aspekter på arbetsmarknaden kan vara åtgärder som ökad sysselsättningen, men också att underlätta för aktörer inom den sociala ekonomin, till exempel kooperativ utan vinstintresse, att lämna anbud, säger Leif Ekström.
Planen tar även upp upphandling av produkter tillverkade i utvecklingsländer där det finns risk för brott mot de mänskliga rättigheterna. I dessa fall ställer kommunen krav ILO:s kärnkonventioner följs.
Men det är inte bara kraven som är en del av arbetet. Själva förfrågningsunderlaget tas också upp – det ska formuleras begripligt, hjälp med anbudsförfarandet ska erbjudas och anbudstiden är längre för att stötta ovana anbudslämnare.
Leif Ekström förklarar att kraven på social hänsyn inte alltid behöver vara uppfyllda från början. Det kan till exempel vara kravet på att erbjuda sysselsättning till personer som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden, särskilt långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättning. Där kan anbudsgivaren beskriva hur de ska uppfylla det under anbudstiden.
Möten med potentiella leverantörer inom ett område finns med i planen. Sådana möten har till exempel redan hållits med städföretag.
– Genom att diskutera hur vi formulerar krav så att kan vi undvika att de får oönskade konsekvenser. Det är till exempel viktigt att vi inte ställer krav som gör att ordinarie personal sägs upp för att långtidsarbetslösa tas in. Det löser inga problem, säger Katarina Johnson.
ARDALAN SHEKARABI:
“Sverige måste bli mycket bättre”
Sverige är sämre än många andra Västeuropeiska länder på att ställa sociala krav i upphandlingar. ??
Det anser Ardalan Shekarabi som skriver sin avhandling om sociala och ekologiska krav vid offentliga upphandlingar vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet.
Just nu är han tjänstledig från doktorandtjänsten för sitt uppdrag i riksdagen för socialdemokraterna.
– I Sverige görs upphandlingar på 500 miljarder kronor per år. Tänk vilken påverkansfaktor det utgör att göra upphandlingar för så stora summor.??
– Det finns en uppfattning, som är ett missförstånd menar jag, att det enbart går att ställa väldigt begränsade krav när det gäller socialt ansvarstagande. Så länge upphandlingarna görs på rätt sätt som att man respekterar öppenhet och likabehandling så finns det stora möjligheter att ställa krav. Han tror dock att denna attityd kommer att förändras, bland annat genom de nya direktiven från EU i höst. Det kommer att bidra till att upphandlare blir tryggare med att ställa fler krav av social karaktär. Och det kommer att växa på samma sätt som kraven på miljömässighet. Redan idag märker Ardalan Shekarabi ett allt större intresse hos politiker för att ställa sociala krav i upphandlingar, vilket är viktigt eftersom det är politikerna som fattar beslut om förändringar i till exempel upphandlingspolicys och riktlinjer.
Åsa Ohlsson
ANDREA SUNDSTRAND
“Vad menar vi egentligen med socialt ansvar”
CSR, socialt ansvar är ett väletablerat begrepp inom näringslivet. Men varför ställs det inte högre krav på socialt ansvar vid offentliga upphandlingar?
Förklaring är kanske att det har ansetts begränsa rörligheten, men det blåser lite nya vindar.
– EU-domstolen har slagit fast att det visst går att ställa andra krav, säger advokat Andrea Sundstrand.
Att ta in socialt ansvar i upphandlingar är nytt. Andrea Sundstrand beskriver en utveckling från mitten av 90-talet när EU slog fast att inga andra hänsyn fick tas än den till den fria rörligheten. Strax därpå dök ändå ett nytt kriterium upp – miljöhänsyn – som idag både är accepterat och ofta välfungerande. Och nu sedan ett par år tillbaka har man även i viss utsträckning börjat ställa krav på socialt ansvar. Även om det ofta är oklart med vad som egentligen avses med socialt ansvar menar Andrea Sundstrand.
– Upphandlare börjar troligen ställa så kallade sociala krav på de områden där EU-domstolen har visat att det är möjligt, som till exempel att långtidsarbetslösa eller ungdomar ska få sysselsättning, säger Andrea Sundstrand som är advokat och jur dr i offentlig upphandling. Hon har följt utvecklingen från mitten av 90-talet då hon arbetade på Nämnden för offentlig upphandling (NOU).
– Däremot kan man till exempel inte kräva att det ska vara ungdomar från en viss kommun som ska anställas, för det går emot den fria rörligheten.
I september kommer nya direktiv från EU, som ska vara implementerade i Sverige i början av 2016. De direktiven ska göra det enklare att ta social hänsyn.
Kraven får inte i onödan innebära begränsningar, men samtidigt är det naturligt att det ska vara möjligt att undvika att handla av företag där människor har dåliga löner eller arbetar med fara för hälsan menar Andrea Sundstrand.
– Hela området är i sin linda. Jag tror att det tar fem år till innan det satt sig och vi vet mer om vilken typ av krav det är som fungerar att ställa.
Åsa Ohlsson
