Lagkrav, politiska beslut, förväntningar från personalen, medborgare med synpunkter och en arbetsvecka som sträcker sig långt över 40 timmar – så ser ofta chefens vardag ut i kommunerna.

- Det krävs uthållighet att vara chef i en kommun, säger Bengt Flykt vid Bräcke kommun.

Text: Helena Lindh

Han är inne på sitt åttonde år som kommunchef i Bräcke i östra Jämtland. Under sig har han trettiofem avdelnings- och enhetschefer, alla med fulltecknade agendor och stort ansvar. I en liten kommun som Bräcke träffar en rektor eller chef inom äldreomsorgen sina elever, brukare och medborgare även på parkeringen utanför ICA. Han eller hon är alltid en ambassadör för kommunen.

- Jag har ett lag som spelar dygnet runt, sju dagar i veckan, året om, utan avbytare. Det ställer krav på att vi springer klokt och uthålligt, säger Bengt Flykt.

Katrin Skagert är en av forskarna i projektet CHEFiOS (se mer sid xx) om organisatoriska förutsättningar att vara chef i offentlig sektor. I ett uppföljande projekt om chefernas rörlighet anger de som slutat tre övergripande skäl - bristande organisatoriska förutsättningar, bristande balans mellan mål och resurser och alltför hög arbetsbelastning

- Bristande organisatoriska förutsättningar kan betyda lite olika saker, men hänger ihop med de två andra anledningarna att sluta, säger Katrin Skagert.

Det kan handla om allt från mandat och stöd från den egna chefen till hur brett ansvarsområdet är när det gäller antal medarbetare eller brukare och om chefen ensam förväntas ansvara för allt från en budget i miljonbelopp till att sätta upp en hylla i personalrummet. Ofta försöker chefer kompensera genom att jobba betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Bengt Flykt upplever sig både ha och ge sina chefer de förutsättningar och befogenheter som behövs. Relationen till politikerna fungerar bra och tjänstemännen kan helhjärtat ägna sig åt sina uppdrag. Liksom i de flesta kommuner finns dock en viss brist mellan mål och resurser.

- Vi är dimensionerade för att sköta ordinarie verksamhet, men inte för att klara nödvändiga större utvecklingsprojekt, säger han.

För att underlätta ledarskapet i Bräcke har man delat in chefskapet i tre delar - rutinärenden, daglig arbetsledning och sällan-händelser. Rutinärenden regleras i styrdokument och ett chefsutvecklingsprogram hjälper till med den dagliga arbetsledningen. När en chef exempelvis att misstänker att en medarbetare har missbruksproblem, en så kallad sällan-händelse, rycker staben ut till chefernas hjälp. Där finns personalvetare, ekonomer och annan övergripande expertis samlad.

Cheferna i Bräcke kommun har i snitt arbetat mellan fyra och fem år. Huvudorsakerna till att chefer slutar är att pendlare hittar jobb närmare hemorten, flyttar från regionen eller inser att chefsrollen inte passar dem. Vid ett fåtal tillfällen har Bengt Flykt sagt upp eller gjort personliga överenskommelser med chefer som inte fungerat.

- Det är jättetråkigt och ett misslyckande. De gånger det har hänt har det funnits en lång historia där vi försökt utveckla situationen, men till slut når man vägs ände, säger han.

Är det då ett problem att chefer slutar i kommunerna? Ja, menar Katrin Skagert. När chefer byts ut är det lätt att vissa frågor försenas eller glöms bort.

- Det kan vara konkreta frågor som rehabiliteringsärenden, men det uppstår också ett vacuum i organisationen i väntan på ny chef, säger hon.

- Det blir alltid en ledningssvacka när man byter chef, oavsett hur väl man förbereder och introducerar. Man tappar i effektivitet, säger Bengt Flykt.

Katrin Skagert tror även att grundläggande tillit och förtroende påverkas när chefer byts ut. Att vara chef är inte bara en funktion, utan handlar också om att etablera relationer, något som tar tid.

Hon jobbar nu själv sedan några veckor tillbaka vid stadsledningskontoret i Göteborgs stad. Där ska hon utveckla det strategiska arbetet med arbetsmiljö och hälsa. Resultaten och erfarenheterna från forskningsprojektet , Göteborgs stad har en chefsomsättning på ungefär 20 procent.

- Det finns klara behov av att förbättra det administrativa, sociala och tekniska stödet, säger hon och nämner alla de olika IT-system cheferna förväntas kunna som en, väldigt konkret, fråga att lösa.

Skrivet av Helena Lindh