Låt tusen blommor blomma

Konsumenten och användaren har makt att välja och välja bort. Men vi har också allt större inflytande på utveckling av produkter och tjänster. Alltfler inser värdet av att värna de kreativa brukarna.


Text Jane Bergstedt


Öppen innovation handlar om att bjuda in kunder, användare, brukare, forskare, fans eller samhällsmedborgare att medverka i processen att ta fram nya produkter och tjänster eller vidareutveckla sådana som redan finns.
Bill Joy, Sun Microsystems grundare, har sagt ”alla smarta människor arbetar inte hos oss”, vilket alltså är en av anledningarna att öppna upp för andra. En annan starkt bidragande orsak till att användare kan få större inflytande och många gånger till och med tvingar fram mer öppenhet är utvecklingen av it och kommunikation via nätet, över alla gränser och avstånd.
Forskaren och filosofie doktorn Björn Remneland-Wikhamn vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, har skrivit boken Öppen innovation (Liber 2010) och föreläste nyligen i Stockholm.
– Det är ett hett forskningsämne, med många förgreningar. Det berör både juridik, management och organisation och förstås it-teknik. Det var innovationsprofessorn Henry Chesbrough vid University of California Berkeley som myntade begreppet 2003 i sin bok Open Innovation – the new imperative for creating and profiting from technology.

Det finns inte någon enhetlig och överenskommen definition av begreppet i forskarvärlden i dag. Men Chesbroughs ursprungliga definition lyder: ”Open innovation is the use of purposive inflows and outflows of knowledge to accelerate internal innovation, and expand the markets for external use of innovation, respectively.”
Ett tidigt exempel på öppen innovation var när finlandssvensken Linus Torvald 1991 la ut grunden till operativsystemet Linux på Internet med så kallad öppen källkod. Han bjöd helt enkelt in andra att utveckla systemet för att själv lära sig mer.
Det finns flera samverkande faktorer till att öppenheten växer i utvecklingsarbetet både inom företag och inom samhällsorganisationer. Björn Remneland-Wikhamn pekar på globaliseringen, avregleringar och ökad konkurrens. Kortare produktlivscykler ger högre utvecklingskostnader och komplexiteten hos många produkter ökar. Samtidigt ställer användare och andra intressenter högre krav,

Digitaliseringen, molntjänster och företagens proaktiva IP-strategier (som handlar om rättigheter, patent etc) påskyndar processen.
– Företagens gränser blir allt suddigare när informationsteknologin förändrar spelreglerna. Öppna plattformar, samarbeten och nya partnerskap växer fram, liksom sociala nätverk och diskussionsklubbar på nätet, som Facebook-grupper. Det handlar både om inflöde och om utflöde.

Crowdsourcing är ett av de nya begreppen för att ta hjälp av allmänheten. Ett exempel är Pepsi som bjöd in till en tävling 2007 för att designa en ny burk, i stället för att anlita dyra designers. Vinnaren fick 10 000 dollar. Tävlingar är ett vanligt sätt att bjuda in till medverkan, även utlysningar till forskarvärlden.

Björn Remneland-Wikhamn talar om olika syn på kunskap, att se den som en handelsvara, något man säljer eller byter, eller att kunskap är något som vi skapar och äger gemensamt. Vi har exempelvis fått Wikipedia i stället för tryckta uppslagsverk.
Dessutom omformas många produkter till att innehålla både varor och tjänster. Volvo erbjuder inte längre bara en plåtlåda på hjul med motor, utan finansieringsupplägg, eco-driving-statistik, GPS-navigering, tips på bensinmackar och restauranger längs vägen och musik- och filmupplevelser för medpassagerarna i ett paket av sammanlänkade produkter.
Komplexiteten ökar, som sagt. Många företag och organisationer klarar helt enkelt inte att utveckla allt inom egna lykta dörrar. Men öppen innovation är inget som går av sig självt eller är så lätt att styra, för den delen.

Visst finns det framgångsexempel där öppenheten gett vinst både för företag och för kunder. Björn Remneland-Wikhamn nämner IBM och Procter & Gamble som Chesbrough beskriver i sin bok Open Business Models (2006). Vägen dit är ofta lång och startade i båda dessa fall med stora företagskriser och drastiska åtgärder, bland annat ledningsbyten.
Förändring krävs i och av hela organisationen mot större öppenhet och förståelse för vad öppen innovation är och betyder. Det måste börja internt och handlar om att förändra normer, tänkesätt och kultur och andra mjuka faktorer.
Traditionell hierarkisk styrning fungerar dåligt, menar Björn Remneland-Wikhamn och efterlyser mer facilitering som en framkomlig väg. Öppenhet är svår att kommendera fram.
Samtidigt går utvecklingen knappast att stoppa. Mycket händer, det kommer helt nya verktyg on-line som vem som helst kan använda. Ett exempel är utveckling av nya appar (applikationer) till de smarta telefonerna.
– Brukarna frågar inte först, stäm dem inte utan tillåt och använd innovationskraften i stället. De potentiella fördelarna är stora, det skapar engagemang, snabbhet till marknaden och ökar kvaliteten. Och det påverkar den interna effektiviteten, sa Björn Remneland-Wikhamn.

Att mobilisera resurser för samhällsnytta finns det också framgångsrika exempel på. Björn Remneland-Wikhamn nämnde exempelvis Borås kommun, som vände sig till barn och lärare i förskolan för att få i gång sopsorteringen, när Agenda 21 skulle införas (FN:s globala program för hållbar utveckling från Rio-konferensen).


Stängd eller öppen innovation


Huvudprinciper för stängd innovation
- De skickligaste personerna i branschen är anställda hos oss.
- För att tjäna pengar från vår FoU måste vi upptäcka, utveckla och leverera allting själva.
- Det företag som tar en innovation först till marknaden kommer att vinna.
- Om vi tar fram del flesta och de bästa idéerna i branschen kommer vi att vinna.
- Vi bör skydda våra intellektuella tillgångar så att våra konkurrenter inte tjänar pengar på våra idéer.

Huvudprinciper för öppen innovation
- Inte alla de skickligaste personer i branschen är anställda hos oss. Vi behöver aktivt söka upp andra skickliga individer utanför företaget.
- Extern FoU-kunskap kan skapa stort värde också för oss. Intern FoU-kunskap behövs för att kunna få tillgång till en del av detta värde.
- Att bygga en (långsiktigt) fungerande affärsmodell är viktigare än att ta sig först till marknaden.
- Om vi lyckas vara bäst på att använda de interna och externa idéerna som finns kommer vi att vinna.
- Vi bör tjäna pengar på andras användning av våra intellektuella tillgångar och vi bör ta del av andras intellektuella tillgångar närhelst det stärker vår affärsmodell.
Källa: Öppen innovation, Björn Remneland, Liber 2010

Skrivet av Jane Bergstedt