Diabetes och demens – därför ska du inte sitta hela dagarna

Hur farligt är det egentligen att sitta stilla vid en dator större delen av dagen? Ny forskning ska titta närmare på riskerna.

Att sitta stilla en hel dag kan vara hälsofarligt.

Foto: Klas Sjöberg

1
.

Dagar fyllda av stillasittande blir allt vanligare i det svenska arbetslivet. På befolkningsnivå motionerar vi ungefär lika mycket som vi gjort tidigare men under dagarna sitter allt fler av oss stilla framför en dator eller en joystick. Timme efter timme.

– Det hänger samman med en ökande medelklass där de flesta är tjänstemän som tillbringar sina dagar på kontor. Vi ser också att yrken som tidigare innehöll mycket fysisk aktivitet har förändrats i och med automatiseringen. Tänk till exempel på skogshuggare, numera är deras arbetsdag åtta timmar framför en joystick, säger Patrik Wennberg, forskare vid Umeå universitet, som tilldelats drygt 3 miljoner kronor av Afa försäkring för att forska vidare i vad det här gör med vår hälsa.

Till sin hjälp har han data från Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study (SCAPIS) där 7 000 svenskar med hjälp av en mätare fäst vid låret fått sitt rörelsemönster noterat 24 timmar om dygnet.

– Det här är viktig långsiktig data för oss då det visat sig att vi är väldigt dåliga på att skatta hur länge vi egentligen sitter stilla om dagarna. Studier visar att vi underskattar stillasittandet med två timmar per dag när vi själva ska berätta hur vår dag sett ut.

Om vi börjar få minnesbesvär redan vid 65 års ålder så är det ett problem då dagens arbetsliv kräver en ständig förmåga att lära nytt.

Patrik Wennberg

Ny forskning om stillasittande

Patrik Wennberg, Umeå universitet får 3 501 000 kronor av Afa Försäkring för att undersöka sambanden mellan stillasittande arbete, regelbundna rörelsepauser, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion.

Programmet pågår till och med juni 2025 och förväntas generera ökad kunskap om de långsiktiga sambanden mellan stillasittande arbete, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion. Resultaten väntas visa vid vilka nivåer av stillasittande hälsorisker uppstår och förväntas kunna ligga till grund för rekommendationer och förebyggande insatser.

 

Vad hoppas man då hitta svar på i datan?

– Vi ska undersöka sambanden mellan stillasittande arbete, regelbundna rörelsepauser, blodsockeromsättning och minnesstörningar, säger Patrik Wennberg och förklarar att tidigare studier visat att stillasittande kan orsaka störningar i vår blodsockeromsättning, vilket i sin tur kan ge diabetes.

Den störda blodsockeromsättningen kan också orsaka kognitiva problem, minnesstörningar helt enkelt. Och i förlängningen demenssjukdomar.

– Det här är intressant då vi idag förväntas arbeta längre än vad tidigare generationer gjort. Om vi börjar få minnesbesvär redan vid 65 års ålder så är det ett problem då dagens arbetsliv kräver en ständig förmåga att lära nytt. Installerar din arbetsplats ett nytt digitalt system förväntas du kunna lära dig det.

I den nya studien hoppas Patrik Wennberg kunna visa vilka grupper som är särskilt sårbara för det här. Samt vad arbetsgivare faktiskt kan göra för att minska riskerna.

– Vi vet redan att korta avbrott i stillasittandet gör skillnad. Studier vi gjort med en forskargrupp i Australien visar att mikropauser på 3 minuter en gång i halvtimmen (tänk bensträckare, gå till skrivaren, enkel pausgympa) ger tydlig effekt på blodsockret. Personerna i studien kände sig också mycket piggare än efter en dag med oavbrutet stillasittande.

Nästa steg blir att forska vidare i vad man kan göra för att minska stillasittandet.

– Förmodligen genom att jobba med organisation samt den inre och yttre miljön på våra arbetsplatser. Men den frågan lämnar vi till ergonomer, designers och arkitekter. Vi ska fokusera på hälsoeffekterna.

Läs även

Annons