Inom vissa branscher och verksamheter är hot och våld en förväntad del av verkligheten, en realitet som både chefer och anställda är rustade för. Det är däremot inte lika självklart att en handläggare på CSN, en förskolechef, eller en apoteksanställd är det. Eller en läkare, tågvärd eller bibliotekarie. Men idag är det många yrkesgrupper som utsätts för våld eller hot i sitt arbete och att vara beredd är en viktig förutsättning. Chefens roll i detta är central.
– Hot och våld är ett tecken på en dålig verksamhetsstruktur. Hur arbetet organiseras är helt centralt för att minska våldet. I sektorer där det har skett stora neddragningar sedan 90-talet, till exempel inom vård, skola och omsorg, finns det en ökning av hot och våld, säger Sofia Wikman, kriminolog och forskare med inriktning mot hot och våld i arbetslivet.
ENLIGT HENNES FORSKNING måste en organisation vara både stabil och habil. Med det menar hon att det ska finnas rutiner och kunskap på plats, samtidigt som det måste finnas ett visst mått av fantasi eller intuition på arbetsplatsen. Kombinationen av de två sakerna blir ett starkt skydd.
– Man kanske kan säga att organisationen ska vara som en gummiboll och studsa tillbaka utan att gå sönder när den utsätts för tryck. Jag brukar också göra en idrottsliknelse. Försvaret i en lagsport måste vara följsamt beroende på vad motståndaren gör. Det kan vara man-mot-man-försvar vid vissa tillfällen och zonförsvar vid andra. För att kunna improvisera måste man repetera, som Ingmar Bergman brukade säga till sina skådespelare. Det gäller även den här frågan.
Sofia Wikman vänder sig emot att lösningen för många chefer är att betala dyra pengar till konsulter för kurser i hur man hanterar hot och våld. Hon ser snarare att lösningen finns i den egna organisationen.
– Chefen bör betrakta hot och våld som en del av kärnverksamheten. Organisationen ska vara beredd på kris men ändå vara avslappnad. Det blir den genom ett gott ledarskap med tydliga ramar och genom diversifierade team där kreativitet och innovation får frodas. Behöver ni input utifrån föreslår jag att ni tar hjälp när ni har slutat att ha kul på jobbet i stället. För att klara av svåra saker tillsammans måste det finnas en tillit inom teamet.
Psykologen Alexander Tilly utbildar arbetsplatser i hur man hanterar hot och våld. Han och Sofia Wikman är överens om att många nycklar ligger i den egna organisationen och att neddragningar på personal är en ökad riskfaktor. Alexander Tilly har dock ett lite mer handgripligt förhållningssätt till frågan. Är man ute och hjälper arbetsgrupper med den hot- och våldsbild som omger dem, är det viktigt att knyta teorier om förövarpsykologi, aggressionsforskning och riskbedömningar till verksamhetens exempel.
– Jag skiljer på affektdriven och måldriven aggression. Den affektdrivna handlar om känslor som kan rinna över eller vara mer varaktiga och leda till hämndaktioner. Det kan bero på ett dåligt besked från en myndighet, bristande service eller egna problem av något slag. Detta har alltid funnits och bemöts ofta effektivt genom att kyla ner situationen.
Den måldrivna aggressionen fungerar annorlunda. Den går ut på att uppnå ett mål, så kallad otillåten påverkan. Till exempel ungdomsgänget som går in på närlivs och tar vad de vill ha, trots att personalen ser vad som händer. Eller juristpappan som ser till att sonen får sitt betyg då han sitter i skolföretagets styrelse. Här handlar det inte om beteenden som sker i affekt, utan om att få pengar, makt, eller ett gynnsamt beslut.
RISKEN SOM ALEXANDER TILLY SER är att många utgår från att hot och våld är affektdrivet även när det inte är det.
– Jag tror det behövs större kunskap om den här typen av hot eller våld. Att bemöta måldriven aggression med vänlighet räcker inte. Det kan förvärra situationen.
När Alexander Tilly anlitas av en kommun eller ett företag börjar arbetet med en kartläggning. Det finns ingen färdig lösning som passar alla. Organisationens kunskap är en viktig nyckel. Det finns ett par generella ledarskapsfrågor som han betonar.
– Förtroendet för chefen och organisationen ställs på sin spets när någon utsätts för våld eller hot. Ett uteblivet stöd raserar förtroendet. Det är upp till bevis om de handlingsplaner och policys som finns också används. För i de här situationerna är det praxis som räknas, inte tjusiga planer i en pärm.
Utmaningen för höga chefer är att de kan vara långt ifrån verkligheten. Det är en bra investering att hitta former för bättre markkontakt och att lyssna till berättelser från de anställda.
– Säkerhetsarbetet måste genomsyra det dagliga arbetet. Det är lätt att tänka att det inte är en del av kärnverksamheten. Men bristande fokus på säkerhet kan skada kärnverksamheten allvarligt, säger Alexander Tilly.
Text: Per Cornell
Läs mer i vårt tema om hot och våld här:
Hoten trappas upp - fick flytta personal till okänd ort
"Den värld finns inte där vi kan hindra allt"
Här måste all personal tänka säkerhet - hela tiden
