Matilda Errind Arvgård, vårdenhetschef på Sahlgrenskas strokeenhet.
Foto: privat
Det kan låta som en enkel metod, men tycks fungera.
För strokegruppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har till exempel dagliga avstämningar om läget på avdelningen lett till friskare och mer hjälpsamma medarbetare.
Varje dag klockan tre samlar enhetschefen sin grupp på strokeavdelning 135 på Sahlgrenska för en stunds reflektion. Då får alla medarbetare beskriva dagen med en färg – grönt om allt fungerat bra, gult om det varit lite för mycket och rött om stressnivån varit alldeles för hög.
– En framgångsrik metod. Som skapat en ny kultur på arbetsplatsen, konstaterar Matilda Errind Arvgård, vårdenhetschef på Sahlgrenskas strokeenhet.
– Det är en daglig temperaturkontroll av gruppen som gör att jag får jättebra koll på hur varje medarbetare mår och hur gruppdynamiken fungerar. Den stora vinsten är att jag på ett tidigt stadium kan agera och sätta in rätt åtgärder för att förebygga ohälsa, säger hon.
Inspirationen kommer från Gröna korset, en visuell metod för medarbetare i sjukvården för att identifiera risker och vårdskador i realtid, men strokegruppen har också plockat in arbetsmiljöperspektivet. Avstämningarna har bidragit till en sundare arbetsvardag, säger Matilda Errind Arvgård.
– Tidigare hade vi problem med att många inte tog sina raster, vilket ledde till stress och ohälsa. Nu följer vi upp om alla tagit sina raster, och om svaret är nej ser vi hur vi kan planera dagen bättre. Idag skattar medarbetarna sitt mående högre och har en mer hållbar syn på jobbet. Att varje dag få sitta ner och reflektera över arbetsdagen och sin arbetssituation, lätta på trycket och ta upp problem direkt när de uppstått har verkligen gett resultat.
Den stora vinsten är att jag på ett tidigt stadium kan agera och sätta in rätt åtgärder för att förebygga ohälsa.
Matilda Errind Arvgård
Hon berättar att de dagliga avstämningarna också gjort att medarbetarna blivit mer villiga att ställa upp för varandra om det kör ihop sig.
– Jag märker av en ökad solidaritet i personalgruppen, och det tror jag beror på att avstämningsmötena har synliggjort hur arbetsbelastningen ser ut. Nu är man mer lojal, påminner varandra om att ta raster och hjälps åt att fördela resurserna där de behövs som mest.
Det är alltid någon av avdelningscheferna som håller i avstämningarna – en viktig faktor för att ge mötet samma prioritet som övriga arbetsuppgifter.
– En framgångsfaktor är att vi chefer håller i mötena än att medarbetarna själva gör det. Dels ger det en annan tyngd och visar att vi prioriterar deras input, dels tar vi på oss ansvaret för att det ska bli av vilket skapar kontinuitet. Det blir en tydligare del av jobbet vilket gör att alla tar det på allvar.
Ni har jobbat med metoden i drygt två år – vilka fördelar har ni sett?
– Jättemånga! Avstämningarna är ett otroligt forum för mig som chef att bygga förtroende och visa att medarbetarnas arbetsvardag är en prioriterad fråga för mig. Konkret har vi ökat vår frisknärvaro och minskat personalomsättningen. Nu stannar man länge på vår arbetsplats, vilket är fantastiskt. Även om jobbet stundtals är tungt har vi skapat förutsättningar för att hålla ett helt arbetsliv och en kultur där vi tar hand om varandra.
