ISO-standarden 45010 börjar gälla 2026, och är ett globalt ramverk som lyfter in kvinnors hälsa i arbetsmiljöarbetet. Porträttfoto: Tobias Höiem-Flyckt
Mensvärk, PMS, graviditet, fertilitetsbehandlingar, missfall, klimakteriet. Livsfaser som påverkar vardagen för miljontals kvinnor – och därmed också arbetslivet. Ändå saknar många arbetsgivare rutiner för kvinnohälsa.
Det kan snart förändras. Nästa år börjar ISO-standarden 45010 gälla, ett globalt ramverk som lyfter in kvinnors hälsa i arbetsmiljöarbetet. Det är ingen lag, men internationella riktlinjer som ofta sätter ribban för vad som räknas som god praxis.
– För arbetsgivare som vill att medarbetarna ska må bra och samtidigt locka till sig kompetens är det smart att använda standarden som en språngbräda, säger Marie Bremberg, psykolog på Sophiahemmet Rehab Center.
Hon föreläser om kvinnohälsa på arbetsplatser och ser tydligt behovet. En Sifo-undersökning från 2024 visade att fyra av fem kvinnor haft besvär kopplade till kvinnohälsa det senaste halvåret. Hälften menade att det påverkat deras arbetsförmåga negativt – och nästan lika många kände sig obekväma att ta upp det med chef eller HR.
– När jag växte upp pratade man inte om mens, och så är det till stor del fortfarande. Det är helt galet. Vi har ju mens, vi påverkas av vår hormoncykel varje dag, säger Marie Bremberg.
– Det har blivit normaliserat att det är jobbigt att vara kvinna, men kanske ska det inte behöva vara så jobbigt? Arbetsplatsen kan göra enorm skillnad.
Hur bra är arbetsgivare på det här i dag?
– Tja, man kan ju fråga sig: vilka sitter i ledningen där jag jobbar? Hur har de uppfostrats i att prata om menstruation, hormoner och klimakteriet? Slutsatsen blir ofta att det förmodligen finns utvecklingspotential.
- En global standard under utveckling som ger vägledning om hur arbetsplatser kan hantera mens, klimakteriet och hormonella förändringar. Planeras att träda i kraft i början av 2026.
- Måste man? Nej, ISO är inte lag, men internationella riktlinjer som ofta blir norm för vad som anses vara god praxis.
- Varför spelar det roll? Standarden ska stärka arbetsmiljön genom att ta upp policy, kultur och praktiska förutsättningar på arbetsplatsen, för att minska stigma och göra det lättare att arbeta under mens och klimakteriet.
Medan ryggont, stress och småbarnsliv blivit vardag att prata om och förhålla sig till – är mensvärk och vallningar fortfarande något som den drabbade kvinnan ska hantera ensam, påpekar Bremberg. Konsekvensen blir onödigt lidande, sjukfrånvaro och minskad produktivitet.
Vi har en kultur där man inte berättar om graviditet före vecka tolv. Det gör att många går igenom missfall i tystnad.
Marie Bremberg
- 4 av 5 kvinnor har haft minst ett problem kopplat till kvinnohälsa de senaste sex månaderna.
- 47 % uppger att besvären påverkat deras arbetsprestation negativt.
- 9 % har varit sjukskrivna på grund av besvären det senaste halvåret.
- 21 % har valt att inte sjukanmäla sig trots besvär.
- 48 % känner sig obekväma med att prata om sina problem med chef eller HR.
Så, hur gör man i praktiken för att bryta mönstret? Den nya standarden är fortfarande under utveckling, men enligt Marie Bremberg börjar det med att prata öppet och avdramatiserat om kvinnors hälsa. Då kan en medarbetare med riklig mens säga att hon behöver jobba hemifrån på grund av det – istället för att gömma sig bakom vaga förklaringar.
– I dagens hybrida arbetsliv går det mesta att lösa. Det är klart att det känns ovant att säga ”jag kan inte komma in i dag, jag har jättemycket mens”. Men vi måste börja någonstans. Öppenheten gör dessutom arbetet mer effektivt, enligt psykologen.
– Om du som chef vet att en medarbetare är nedsatt vissa dagar kan du undvika att lägga det tuffaste jobbet på henne just då. Men det kräver ett klimat där man vågar säga de här sakerna.
Även klimakteriet rymmer utmaningar där arbetsgivaren kan underlätta. Många drabbas av sömnproblem och skulle bli hjälpta av flexiblare arbetstider. Detsamma gäller omvälvande och ibland smärtsamma livshändelser som missfall eller IVF-behandlingar.
– Vi har en kultur där man inte berättar om graviditet före vecka tolv. Det gör att många går igenom missfall i tystnad, säger Bremberg.
– Att stå ut och pressa sig själv så att inget ska märkas, så har kvinnor alltid gjort. Men det är inte hållbart. Det tillhör livet och påverkar arbetsförmågan – därför måste vi hantera det som en arbetsmiljöfråga.
Som chef kanske det känns privat och svårt: “ska jag börja rota i om någon fått missfall eller har riklig mens”?
– Anledningen till att det känns jobbigt är ju för att vi har gjort det jobbigt. Det stigmat måste vi bryta. Sedan kanske man inte behöver säga “är du i klimakteriet eller”?
Hon skrattar.
– Istället kan man prata om beteenden: “Jag har märkt att du är hemma flera dagar i månaden, vad handlar det om? Ska vi planera för det?”.
Vissa kanske tänker att medarbetarna kommer att “skylla på mens” för att slippa undan jobb?
– Den föreställningen måste vi ta kål på. Varför skulle någon som trivs på sitt jobb hitta på att de har mens? Om man tror det som chef har man problem med sin arbetsmiljö oavsett.
För arbetsgivare handlar det inte om att ställa diagnoser eller tala om vilken vård någon ska få, påpekar psykologen. Uppgiften är att skapa trygghet, anpassa och visa var det finns hjälp.
Även det praktiska spelar roll. Arbetskläder som inte fungerar vid riklig mens och toaletter utan handfat gör det tydligt att arbetsplatsen inte är byggd för kvinnors kroppar. Vilorum, hygienutrymmen och gratis mensskydd visar att kvinnors hälsa är en självklar del av arbetsmiljön.
– Det handlar inte om att specialbehandla, utan om att skapa arbetsplatser där alla kan bidra fullt ut genom hela yrkeslivet, säger Marie Bremberg.
Den nya ISO-standarden är en chans för arbetsgivarna att bryta stigmatiseringen – och de potentiella vinsterna är stora, menar psykologen. Minskad sjukfrånvaro och stress, ökad trivsel och engagemang samt lägre personalomsättning.
Och inte minst: ett arbetsgivarvarumärke som signalerar att man hänger med.
– Det är en affärskritisk fråga. Har man medarbetare som mår bra, så har man medarbetare som är motiverade att göra ett bra jobb.
GUIDE: Så gör du – checklista för chefer
- Börja med frågan. Är det lätt att ha mens på vår arbetsplats?
- Se över den fysiska arbetsmiljön. Finns det bra toaletter, gratis mensskydd, papperskorgar i båsen, vilorum, och arbetskläder som fungerar? Om inte, åtgärda.
- Skapa psykologisk trygghet. Normalisera prat om kvinnohälsa. Gör det lika självklart som att diskutera stress eller småbarnsliv.
- Sätt ord på frågan. Ta in mens, PMS och klimakteriet i arbetsmiljöpolicyn.
- Jobba med ditt ledarskap. Fråga medarbetarna om de behöver anpassningar, följ upp.
- Utbilda. Ta in föreläsare, boka utbildningar, höj kunskapsnivån.
- Använd företagshälsovården. Hänvisa dit på samma sätt som vid andra arbetsmiljöproblem.
- Erbjud flexibilitet i arbetsuppgifter och arbetstider. Möjliggör hybridarbete.
- Ha rutiner för livets faser. Graviditet, missfall, IVF – allt påverkar arbetsförmågan. Sätt rutiner för hur det hanteras.
- Följ upp. Precis som med andra arbetsmiljöinsatser: mät, utvärdera och justera.
