Under flow är vi kreativa och produktiva utan att verksamheten upplevs som ansträngande.
Illustration: Pia Koskela
Begreppet ”Flow” myntades av den ungersk-amerikanske psykologiforskaren Mihály Csíkszentmihályi, och brukar avse ett medvetandetillstånd där människor blir helt absorberade av en uppgift. Under flow är vi kreativa och produktiva utan att verksamheten upplevs som ansträngande. Tillståndet har också en existentiell dimension: känslan av totalt engagemang och delaktighet är inte begränsad till den aktuella uppgiften, utan omfattar livet i stort.
Frida Roberts var vd för varumärkes- och designbyrån Söderhavet när pandemin slog till och verksamheten avstannade våren 2020. Hon var tvungen att agera snabbt: förhandlingar med facket, uppsägningar, korttidspermitteringar. När allt var klart gick hon in i en depression.
– Jag ställde mig frågan: Vad är ett liv värt att leva? I det arbete med vilket jag tog mig upp ur det mörka hålet kom jag i kontakt med flow-forskningen. Jag läste så mycket i ämnet att jag bestämde mig för att utbilda mig i det, och hjälpa andra.
Vi pratar ofta om fenomenet ”flow” ur ett prestationsperspektiv, konstaterar Frida Roberts, som numera är certifierad flow-coach vid The Flow Research Collective i USA. Och visst har detta psykologiska tillstånd produktiva effekter. Om sådana finns det forskning och siffror. Själv vill hon snarare betona en djupare, existentiell dimension.
– Har du en full blown flow-upplevelse så checkar den del av hjärnan som hanterar tids- och rumsupplevelsen ut. Den inre dialogen tystnar och det kan kännas som om du blir ett med allt. Det kan i vissa fall likna en andlig erfarenhet.
Har du en full blown flow-upplevelse så checkar den del av hjärnan som hanterar tids- och rumsupplevelsen ut.
Frida Roberts
Så vad är flow, mer exakt? En som är lämpad att svara på det är Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Institutionen för Neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt flowande konsertpianist. Han beskriver det som ett psykologiskt tillstånd som man kan hamna i när man håller på aktivt med en uppgift.
– Typiskt för flow-upplevelsen är att vi är helt koncentrerade och ett med uppgiften,
samtidigt som det inte känns ansträngande att behålla fokus. Vi observerar inte oss själva utifrån och det kan kännas som att våra handlingar sker automatiskt utan att vi behöver tänka på vad som ska göras härnäst. Sist men inte minst är flow ett belönande, njutningsfullt tillstånd.
Flow förknippas ofta med idrott och konstnärligt arbete. Det beror enligt Fredrik Ullén på att dessa verksamheter ofta rymmer några av de viktigaste förutsättningarna för upplevelsen: de är fysiska, intressanta och utmanande, och går med träning att bemästra på allt högre nivå.
– En balans mellan svårighetsgrad och förmåga verkar vara en förutsättning för flow. Det är också lättare att komma in i flow under aktiviteter som har tydliga mål och där man hela tiden får en återkoppling, så att man märker om det går bra eller dåligt.
Flow är dock inte något exklusivt tillstånd för konstnärer och idrottare, utan principiellt möjligt att uppnå i alla sorters verksamheter. Man kan hamna i det under en sådan vardaglig syssla som att skriva ett mejl, säger Frida Roberts.
– Plötsligt har du en lång, välformulerad text framför dig som du inte förstår hur du fick till.
Plötsligt har du en lång, välformulerad text framför dig som du inte förstår hur du fick till.
Frida Roberts
Men det kommer inte av sig själv, utan kräver ofta god förberedelse. Frida Roberts planerar sina dagar omsorgsfullt. Ett flow-pass varar mellan 90 och 120 minuter, berättar hon, och hon brukar förbereda ett på morgonen och ett till på eftermiddagen. I övrigt kan hon ägna sig åt uppgifter som inte lämpar sig för flow – som till exempel att kritiskt granska, korrigera och redigera text.
En annan del av ”flow-cykeln som man inte får hoppa över är ”aktiv återhämtning”.
– Jag går ofta ut med min hund; då får jag både natur, djur och lätt fysisk rörelse. Jag lyssnar inte på någon podd, och passar inte på att ta ett telefonsamtal… Det är min största utmaning, jag är definitivt en av dem som hela tiden vill fylla på med stimuli.
Det finns olika typer av flow, berättar hon. Själv har hon särskilt fördjupat sig i ”grupp-flow”. Som coach och föreläsare för chefer vet hon att det har betydande positiv inverkan på lärande och minne, kreativitet och innovation. Det förstärker också samarbete, empati och, enligt viss forskning, rent av ekologisk medvetenhet.
Hon refererar specifikt till en stor studie från 2013, där det amerikanska konsultbolaget BakerMcKinsey under tio år följde ett antal höga chefer som aktivt jobbade för att öka graden av flow på företagen.
– Enligt deras egen statistik ökade deras produktivitet med 490 procent, vilket är helt crazy. I praktiken skulle man alltså kunna tänka sig att vi jobbar måndagar, är ledig resten av veckan, och ändå får lika mycket gjort.
I praktiken skulle man alltså kunna tänka sig att vi jobbar måndagar, är ledig resten av veckan, och ändå får lika mycket gjort.
Frida Roberts
Så hur ska då chefer tänka för att möjliggöra det här psykologiska tillståndet i arbetsgruppen?
– Grundförutsättningen i gruppen är trygghet, det är en av de sakerna som inte går att förhandla bort. Sedan är det viktigt att gruppsammansättningen är sådan att inte allt för stora skillnader i kompetensnivå skapar friktion.
Öppen kommunikation är ytterligare en viktig faktor, och aktivt lyssnande är kanske något man måste träna på, säger Frida Roberts. Hon lyfter dessutom fram vikten av att jobba mot högre mål.
– Det handlar dels om ett högre mål som organisationen har, men också gruppens.
Finns det nackdelar med flow-upplevelser?
– Ja, de kan överanvändas, säger Frida Roberts. Och det är lätt att förstå om de är så starka och meningsskapande att de, som hon själv är ett exempel på, har potential att till och med hjälpa människor ur depression. Men kompenserar man inte flowet med aktiv vila finns det risk för att man bränner ut neurokemikalier som till exempel dopamin, och då blir det tuffare att hitta tillbaka till flow-tillståndet igen, säger hon.
En annan risk, som Fredrik Ullén lyfter fram, är att man hittar flow i aktiviteter som är destruktiva eller stjäl tid från det vi egentligen borde göra.
– Datorspel är väl ett klassiskt exempel som diskuteras mycket. Idealt tror jag är om vi upplever flow i saker som också är meningsfulla och utvecklande, vare sig det sker på jobbet eller fritiden.
Själv njuter han av det särskilt framför pianot. En bra konsert eller inspelningssession är för honom nästan alltid kopplat till flow.
– Sedan kan man förstås inte vara i ett oavbrutet flow-tillstånd under en konsert, och professionalism handlar också om att kunna spela – eller utföra det som ska göras i allmänhet – oavsett om vi är flow eller inte. Men återigen, att då och då hamna i musikaliskt flow är ett av de största glädjeämnena jag vet som musiker.
