Foto: Björn Bjarnesjö
Den senaste veckan har köerna ringlat långa utanför flera av Migrationsverkets anläggningar när flyktingar från Ukraina velat registrera sig. De långa väntetiderna har orsakat kritik.
– Jag förstår att det kan vara frustrerande och jobbigt att stå i köerna, men de som kritiserar Migrationsverket för att det inte går fortare vet inte hur verkligheten ser ut, säger Mikael Ribbenvik.
Enligt generaldirektören är verkligheten den att Migrationsverket sedan 2017 gjort extrema personalneddragningar. Antalet anställda har minskat från 9 000 till 4 000, budgeten minskats med 40 miljarder per år.
– För en vecka sedan hade vi kapacitet att ta emot 27 asylansökningar om dagen. I dag gör vi varje dag omkring 1 500 registreringar. Vi växlar upp i extrem fart, säger han.
Det som nu händer är att avdelningarna som jobbar med registrering får hjälp av andra avdelningar på myndigheten, ny personal rekryteras löpande, man lånar personal från andra myndigheter, många jobbar väldigt mycket…
– Här finns så klart en fara på individnivå. Från mig som generaldirektör till våra receptionister. Man blir uppslukad av sitt arbete och jobbar tills man stupar därför att man är engagerad och vill hjälpa. Vi kan kräva mycket av vår personal under extraordinära förhållanden, men bara under en kort tid. Vi kan inte dra engagemangskortet hela tiden, säger Mikael Ribbenvik.
De chefer som önskar stabilitet och lugn lämnat myndigheten för länge sedan.
Mikael Ribbenvik
Han menar att organisationen redan har ögonen på personer på nyckelpositioner.
– Vi har ett avlastningssystem där vi roterar personal på de mest utsatta och viktiga positionerna. De är mitt uppe i jobbet och vill många gånger inte rotera men vi vet att risken är stor att man kör för länge. Då håller man inte i längden. Så nu ber vi dem ta ett steg tillbaka en stund och hämta andan medan någon annan går in och drar.
För samtliga chefer på myndigheten ligger fokuset nu på att lösa det viktigaste.
– Vi måste prioritera. Vi får lämna mindre viktiga saker till senare.
Hur mår myndighetens chefer nu?
– Vi har sagt att vi ska ha koll på varandra, och det har vi. Men våra chefer är stabila, många av dem har varit med förr. De vet att man inte kan göra mer än sitt bästa, vi är underdimensionerade för det som händer nu, säger Mikael Ribbenvik och konstaterar att de chefer som önskar stabilitet och lugn lämnat myndigheten för länge sedan.
– Det har ju skett ett visst urval genom åren. Det är ingen hemlighet att sådant här kan hända om man arbetar på Migrationsverket, säger han.
Mikael Ribbenvik själv har inte minst ägnat sina dagar åt att diskutera med kommuner, regioner och andra myndigheter i landet. Det finns ingen anledning att göra om de misstag man gjorde 2015, menar generaldirektören som är mycket skeptisk till att placera ensamma mammor och små barn i våningssängar i stora anläggningar, i små kommuner, i tre år framåt…
– Vi måste lösa det på ett annat sätt den här gången. Det finns en stor vilja att hjälpa till i samhället, både bland medborgare och myndigheter. Alla fattar att vi måste samarbeta för att det här ska bli bra, säger han.
