Forskaren Brian Palmer studerar bland annat hur civilkurage kan bidra till bättre arbetsmiljö.
Illustration: Getty Images
mod}
Organisationer behöver civilkurage.
– Det är en arbetsmiljöfråga, vi behöver individer som är beredda att stå upp för att man följer regler och värderingar inom en organisation. Precis som i samhället i stort, säger Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala Universitet, som forskar om civilkurage.
Så, handen på hjärtat – vågar dina medarbetare kritisera dig som chef? Om inte – beror det på att du inte visar mottaglighet för kritik? I så fall riskerar du att hämma en förmåga som är viktig för att en organisation långsiktigt ska må bra.
När Brian Palmer pratar om civilkurage kallar han det altruistiskt risktagande. Han kan räkna upp fler anledningar till att civilkurage är viktigt på arbetsplatsen:
– Den som har makt har också ansvar. Civilkurage är därför viktigt för chefen eftersom det genererar moralisk auktoritet, vi respekterar och följer människor som tar risker för andra. Och det är viktigt för organisationen eftersom det underlättar bra beslutsvägar.
Olika yrken kan kräva olika slags civilkurage i chefsleden. Medan kaptenen ska vara sist att lämna det sjunkande skeppet, så har enhetschefen inom socialtjänsten att larma uppåt om budgeten inte täcker behoven. Här ligger risken inte i att förlora liv och lem, utan i att uppfattas som besvärlig.
I det sistnämnda fallet vill det till att man i organisationen har krattat för civilkurage, konstaterar Brian Palmer. Särskilt som vi har lönesättnings- och befordringssystem som riskerar motverka det.
– Vi har individuell lönesättning i de flesta organisationer, och som regel hierarkiska strukturer. Det är tyvärr en standardsituation, detta att smickrare får högre lön. Vad som behövs är chefer som tydligt visar att de uppskattar att bli ifrågasatta.
Den som har makt har också ansvar. Civilkurage är därför viktigt för chefen eftersom det genererar moralisk auktoritet, vi respekterar och följer människor som tar risker för andra.
Brian Palmer
Brian Palmer, forskare i socialantropologi vid Uppsala Universitet.
Foto: Martin Cejie
Den exemplariske chefen skulle vara den som säger ”tack för denna kritik, jag vet att det inte är lätt att kritisera chefen som bestämmer lönen. Helt oavsett om jag är överens med dig, är jag tacksam att du vågade ta upp detta. För det är det klimat som vi vill ha i denna organisation.” Chefen får också gärna lova att åsidosätta ifrågasättandet vid lönesättning.
Civilkurage är svårt. Det handlar i många fall om att ta risker som kan innebära uteslutning ur gruppen, vilket sätter i gång starka psykologiska mekanismer. Men det går utmärkt att träna på civilkurage!
Make Equal har tillsammans med SBAB utvecklat Respekttrappan, som alla organisationer kan använda. Det är en utbildningstrappa, där deltagarna på varje trappsteg får öka sina färdigheter att förstå och agera på etiska problem. Trappan innehåller filmer med olika dilemman, och till varje film ett diskussionsunderlag. Tanken är att deltagarna ska få fundera igenom sina egna ställningstaganden: vem vill jag vara i denna situation? Hur vill jag agera? När liknande situationer uppstår i vardagen, är vägen till handling kortare.
Brian Palmer nämner också Vardagens Civilkurage, som är en organisation som håller civilkurageövningar, ofta genom rollspel. Liksom i Respekttrappan är träningen erfarenhetsbaserad.
– Vi blir mer kapabla genom att öva oss på det sättet. Man kan jämföra med brandsäkerhetsövningar. Vi kan agera bättre vid en brand om vi har övat inför den – då har vi redan hittat det trapphus vi ska använda för att ta oss ut.
