De bredaste leendena på gymmet sitter på gänget från det kommunala bostadsbolaget Östersundshem. Träning och sextimmarsdag har förändrat deras vardag i grunden. Förra året låg sjuktalet på över åtta procent, personalen var utmattad och stressad. Stämningen kunde ha varit bättre. Men nu är situationen en annan. När Chefstidningen är på besök är ett gäng chefer och medarbetare mitt inne i ett lunchpass. Företaget betalar gymkortet.
– Gemenskapen är lika uppskattad som motionen, konstaterar kommunikationschefen Malin Gunnarsson.
Intill henne tränar kollegor, en del smådansar lite till musiken i väntan på inspiration.
Det är Malin Gunnarsson och HR-chefen Jessica Lundqvist som ligger bakom införandet av både obligatorisk träning och sextimmarsdag. Det förra drog i gång redan ett och ett halvt år sedan, det senare nu i februari. Forskare från Mittuniversitetet följer arbetstidsprojektet. Det visade sig vara ont om vetenskapligt grundade utvärderingar av arbetstidsförkortning. Östersundshem vill både bidra med kunskap och få ett obestridligt kvitto på resultatet.
– För oss har sextimmarsdagen inneburit högre effektivitet. Vi hade räknat med att produktiviteten tillfälligt skulle sjunka de första tre månaderna men det har den inte gjort, konstaterar Jessica Lundqvist.
Deras lösning är annars rätt kontraintuitiv: Personalen är stressad, ja men då kollar vi om de kan göra samma saker fast på mindre tid! Men cheferna har plöjt studier om sextimmarsdag, motion, stress och återhämtning – och hittat många exempel på att produktivitet och lönsamhet ökar när sextimmarsdag införs.
Allt började egentligen med en annan utmaning. 2014 gick Östersundshem från att vara ett förvaltande bostadsbolag till att bygga 300 lägenheter per år. Samtidigt skulle organisationen ställa om till hållbarhet, i både miljö och sociala relationer. Hela Östersundshem utvecklades i raketfart. De resultat som uppnåddes kom till ett pris.
– Hösten 2016 märkte vi på personalen att det var tungt. Stämningen var dålig. Eftersom sjuktalen också hade ökat successivt sedan 2014, och nått över åtta procent, gjorde vi en arbetsmiljöundersökning. Den bekräftade bilden. Våra medarbetare hade för hög arbetsbelastning, de var stressade och hade dålig sömn, berättar HR-chefen Jessica Lundqvist.
Hon satte ihop ett träningspaket, som inleddes med en stor hälsoundersökning och ett samtal med läkare. Ett värdegrundsarbete inleddes också. Under tio halvdagar träffades personalen med fokus på att ha roligt, att jacka ur, som Jessica Lundqvist beskriver det. De var på laserhallen, spelade brännboll, körde gocart.
När den obligatoriska träningen sedan infördes i februari 2017 var den ordentligt krattad för, medarbetarna var mentalt förberedda. Inte en enda sa sig vilja slippa. Vid nio på måndagsmorgonen kunde ett tidigare ganska sömnigt gym plötsligt fyllas av 60 personer från Östersundshem. Vartenda löpband gick varmt.
På arbetsplatsen surrade snart korridorerna av människor som jämförde träningsvärk och övningar med kollegor de knappt talat med innan. Kommunikationschefen Malin Gunnarsson kunde konstatera att skillnaden var stor. Plötsligt möttes hon av leenden i korridorerna.
– Det var en härlig energi på måndagarna när folk hade kommit tillbaka efter passet. Fast om det hade varit ett riktigt grispass kunde man vara trött. Och hungrig!
Den obligatoriska träningen är nu pausad fram till sommaren, för att den nya sextimmarsdagen ska sätta sig. Eftersom obligatorisk träning kan uppfattas som kontroversiellt, är cheferna noga med att betona att upplägget har fokus på välmående och att träningen inte ingår i lönekriterierna. Men visst håller HR-chefen Jessica Lundqvist reda på att medarbetarna faktiskt går till gymmet.
– Tar någon en sovmorgon i stället så tänker jag att det beror på att det var den återhämtningen som personen i fråga behövde just då. Men ser jag att det är mycket frånvaro så tar jag kontakt för att höra vad det beror på.
Möjligheten att ta en promenad istället finns. Även det sker i grupp. Men det ska finnas en god anledning, som en skada till exempel.
– Det är förstås mentalt utmanande att göra något som ligger utanför komfortzonen. För en del kändes det jättejobbigt med gruppträning. Men när de hade provat blev det andra tongångar, säger Jessica Lundqvist.
Efter ett halvår med obligatorisk träning presenterade de båda cheferna förslaget om sextimmarsdag för den dåvarande vd:n. Han hade året innan sagt nej, men den här gången gick det bättre.
– Vi tror nyckeln ligger i återhämtning, och det är inte säkert att träning ensamt löser det. Med sex timmars arbetsdag får personalen möjlighet att hitta harmoni, att få balans mellan privatliv och jobb, konstaterar Malin Gunnarsson, som var den som tog initiativet till arbetstidsförkortningen.
Eftersom sextimmarsdagen inte får inte leda till ökade kostnader, och organisationen ska vara bemannad 8 till 17, består den av två skift. Det ena skiftet jobbar 10 till 17, det andra 8 till 15. På fredagar jobbar alla det tidiga skiftet, så att man kan ha ett gemensamt morgonmöte.
Trots sextimmarsdagen är alla medarbetare fortfarande schemalagda åtta timmar, men med två timmars beredskap. Det är av försiktighet. Samhället är fortfarande uppbyggt runt åtta timmars arbetsdag och på Östersundshem vill man vara säkra på att brytandet av den normen inte medför negativa konsekvenser.
– Men vi producerar ju inte tid! Åttatimmarsdagen fyller 100 år nästa år. Vi kan se överallt att vi behöver ifrågasätta den. Hela arbetslivet behöver ställa om, inte bara enskilda företag, säger Malin Gunnarsson.
Som föregångare har Östersundshem placerat sig bra i kampen om unga talanger, konstaterar Jessica Lundqvist.
– Vi har bara haft en utlysning, men på den fick vi dubbelt så många svar som vi har fått tidigare. Jag tror absolut att vi kommer att ha lättare att rekrytera nu.
TEXT: MARIKA SIVERTSSON
Läs mer:
Obligatorisk träning på arbetstid – pepp eller övervakning?
Utvärderas av forskare
Professor Ingrid Zakrisson och projektledaren Ulrika Danielsson, vid avdelningen för psykologi vid Mittuniversitetet, följer Östersundshem projekt med sex timmars arbetsdag.
På vilket sätt är er studie unik?
– Tidigare studier har främst tittat på hur arbetstidsförkortning påverkar hälsorelaterade variabler. Vi tittar både på hälsa, i form av välbefinnande, stress och sömn, men även på sociala faktorer som sociala kontakter på arbete och fritid, work-family balance. Vi tittar också på hur man ser på sin arbetsplats attraktivitet.
Hur studerar ni välbefinnande?
– Vi använder en skala utarbetad av WHO och vi genomför en enkätstudie bland de anställda före, under och efter försöksperioden. Även intervjustudier med chefer och medarbetare är planerade.
Vad är särskilt intressant med Östersundshem?
– De har tagit ett helhetsgrepp, dels är hela företaget involverat, dels finns viss längd på projektet, 18 månader. Det behövs en långsiktighet för att kunna se effekter.
TEXT: MARIKA SIVERTSSON
