Så kan du påverkas av strejk – trots kollektivavtal

Att teckna kollektivavtal innebär att det egna bolaget är immunt mot strejk – men anställda kan fortfarande dras med i konflikter. Hur kommer det sig? Arbetsrättsexperten Natalia Björkman reder ut.

Natalia Björkman, HR- och arbetsrättsexpert på Simployer.

Foto: press Simployer

Tesla-strejken har pågått i flera månader och Klarna var nära strejk när de inte ville teckna kollektivavtal, men gav sedan med sig. Fack och arbetsgivare som inte varit direkt berörda av konflikterna har hakat på för att sätta press. Men hur funkar det egentligen med sympatiåtgärder?

– Pågår det en arbetsmarknadskonflikt kan det fackförbund som är inblandat sträcka ut en hand till andra fack och be om stöttning i form av sympatiåtgärder. Syftet är att sätta press på företag att skaffa kollektivavtal, och det kan ske genom till exempel sympatistrejker eller blockader, som innebär att vissa arbetsuppgifter inte får utföras, förklarar Natalia Björkman, HR- och arbetsrättsexpert på Simployer.

Som arbetsgivare är man alltså inte helt skyddad från turbulens även om man själv har tecknat kollektivavtal. För även om fredsplikt ingår i avtalet kan de anställda dras in i fackliga stridsåtgärder utanför den egna arbetsplatsen.

Som arbetsgivare är man inte helt skyddad från turbulens även om man själv har tecknat kollektivavtal.

Natalia Björkman

– Ett bolag som har kollektivavtal kan inte själv bli föremål för stridsåtgärder från det fackförbund man tecknat avtal med, men det utesluter alltså inte att arbetstagare strejkar eller utför blockader i sympati. Så länge primärkonflikten är laglig och varselreglerna följs finns det inget i lagen som hindrar anställda att sluta upp i en sympatiåtgärd.

Om man sekundärt kan dras in i konflikt – är det då värt att teckna kollektivavtal?

­– Fredsplikten är alltid garanterad, och skulle man dras in i sympatiåtgärder är det oftast i mycket mindre omfattning än en fullskalig strejk. Också värt att komma ihåg är att stridsåtgärder är väldigt ovanliga i Sverige. Det har varit två uppmärksammade fall på kort tid, men risken att drabbas är trots allt liten. Jag vill också poängtera att kollektivavtal handlar om så mycket mer än fredsplikt – det finns många branschspecifika behov som kan tillgodoses av kollektivavtal.

Konflikter mellan fack och arbetsgivare har ökat och strejkrätten diskuteras flitigt – men många känner sig osäkra på vad som gäller. Vad händer om jag blir uttagen i en sympatiåtgärd? Är jag tvungen att delta? Att kunna svara på frågor och funderingar är viktigt för att möta de anställdas oro, säger Natalia Björkman.

– Försök att vara transparent och tillgänglig för att svara på frågor. Prata med din arbetsgivarorganisation och läs på om vad som gäller. Att ligga steget före är alltid klokt. Har man lite koll på läget och kan svara på de frågor som kommer upp är det lättare att bemöta känslor av oro och otrygghet bland de anställda. 

Läs även

Annons