Tre av tio av de som har jobbrelaterade hälsoproblem har varit frånvarande från arbetet på grund av symtomen det senaste året, visar Arbetsmiljöverkets rapport.
Av Sveriges 5,2 miljoner sysselsatta uppger 25 procent att de haft arbetsrelaterade besvär det senaste året – en siffra som motsvarar cirka 1,3 miljoner människor. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Bakom siffran döljer sig en tyst kris där stress, hög arbetsbelastning och otydliga krav dominerar, men där många fall aldrig anmäls.
– Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Det krävs ett gemensamt ansvar – från arbetsgivare, politiker, myndigheter och parter – för att vända den här utvecklingen, säger Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Undersökningen visar att endast 6 procent av besvären beror på olyckor. Majoriteten av hälsoproblemen handlar i stället om arbetsmiljön.
För de som har symptom som inte orsakats av olyckor är de vanligaste orsakerna:
- För hög arbetsbelastning
- Påfrestande arbetsställningar eller långvarigt stillasittande
- Otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren
- Krävande kunder, patienter, anhöriga, elever, eller motsvarande
- Bristande stöd eller uppskattning från chefen
Trötthet är det absolut vanligaste besväret. Därefter kommer fysisk smärta eller värk, sömnstörningar och problem med nacke, axel och arm. Tre av tio av de som har besvär har varit frånvarande från arbetet på grund av symtomen.
– Det är allvarligt att så många får hälsoproblem av sitt jobb – och att vi inte ser någon förbättring över tid. Trötthet och värk är signaler som arbetsgivare måste ta på allvar, innan det leder till längre sjukskrivningar eller att personal lämnar sina yrken, säger Lars Lööw.
En åldersgrupp sticker ut i statistiken: Bara 12 procent av de sysselsatta 65–74 åringarna har problem, vilket är markant lägre jämfört med övriga åldersgrupper.
- Förebygg:
- Granska arbetsbelastningen – det är den vanligaste orsaken till ohälsa, enligt rapporten.
- Följ upp arbetsuppgifter, roller och krav.
- Säkerställ kännedom och rapportering:
- Fånga upp signaler om ohälsa – i dag är två av tio arbetsgivare ovetande om medarbetares besvär.
- Fullfölj skyldigheten att anmäla skador/olyckor relaterade till arbetsplatsen.
- Stötta vid besvär och frånvaro:
- Ge personlig stöttning – endast 34 procent får det i dag.
- Erbjud avlastning – något bara 30 procent får.
Många fall anmäls inte
Om en anställd skadar sig på arbetet eller blir sjuk på grund av förhållanden i arbetet är arbetsgivaren skyldig att göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Men rapporten visar på en massiv underrapportering:
- Bland dem som haft besvär till följd av en olycka har 50 procent inte gjort någon anmälan.
- Bland dem som haft besvär till följd av andra förhållanden – exempelvis stress eller hög belastning – har 87 procent varken anmält själva eller fått hjälp av arbetsgivaren att göra det.
Yngre och visstidsanställda berättar sällan om besvären
Arbetsgivare känner till en majoritet av de anställdas hälsoproblem, men inte alla – särskilt inte bland yngre och tillfälligt anställda.
- I 73 procent av fallen känner arbetsgivaren till vissa besvär som den anställde har till följd av arbetet.
- I 19 procent av fallen är arbetsgivaren helt ovetande.
- I åldersgruppen 16–29 år kände arbetsgivaren inte till besvären för 26 procent – alltså något högre än genomsnittet.
- För nästan en av tre sysselsatta med tillfällig anställning är arbetsgivaren helt ovetande om besvären.
Välfärdens kvinnor drabbas hårdast
Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män. Skillnaden är störst i den kvinnodominerade offentliga sektorn, där 34 procent av kommunanställda och 31 procent av regionanställda uppger arbetsorsakade hälsoproblem. I privat och statlig sektor ligger motsvarande andelar på 22–23 procent. Allra mest utsatta är yrkesgrupper som grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och undersköterskor.
Kvinnor rapporterar oftare psykosociala problem som trötthet, ångest, oro och sömnproblem, medan män oftare anger fysiska orsaker som tunga lyft, vibrationer eller kemikalier.
