Maria Zoéga drev och utvecklade Zoégas kafferosteri i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Foto: arkivbild
En mörkhårig dam blickar ut i fjärran från kaffepaketet, stram och sval. Smaken som bär hennes namn och ansikte skapades när kafferosteriet Zoégas reviderade sin historia med hjälp av den landsomfattande kampanjen ”Förlåt, Maria”.
Anledningen till revisionen är en annan kvinna, forskaren Anja Petersen. År 2016 drabbade hon Zoégas självbild med sitt projekt ”Normkritiska perspektiv på lokalhistoria”.
– Zoégas har varit väldigt generösa från början genom att släppa in mig i arkiven. De tyckte att det var spännande och var väldigt intresserade av resultaten, säger hon.
Ett par omvälvande år med Me Too hann passera innan företaget Zoégas gav Maria Zoéga upprättelse. Det skedde när man lanserade ett nytt kaffe med Marias namn. Inför den lanseringen tog företaget kontakt med Anja Petersen igen.
– Me Too hade absolut betydelse! Det var ett fönster som öppnades, konstaterar Anja Petersen.
Zoégas förlåt-kampanj landade helt rätt i en tid som präglades av frågan om kvinnors tillgång till rättvisa på en mängd olika områden. Marknadsföringschefen på Zoégas, Martin Amrén, reserverar sig ändå till kopplingen.
– Vi pratade inte om Me Too när ”Förlåt Maria” planerades. Vi ville helt enkelt skriva om vår historia på grund av resultatet från forskningsprojektet. Samarbetet ledde till ny kunskap som fått väldigt stor betydelse för oss på företaget – detta ville vi nå ut med brett.
Och naturligtvis var det också en kommersiell kampanj. De båda enas till sist om att det är i backspegeln som fönstret framträder.
Hon sålde Zoégas kaffe på hotell och caféer, och trots sin sorg och det faktum att hon var ensamstående mamma fick hon företaget att blomstra.
Anja Petersen
Vad Maria Zoéga själv skulle ha för syn på saken vet vi förstås inte. Faktum är att vi vet väldigt lite om vem hon var, trots att hon sannolikt var en imponerande entreprenör.
– När Maria gifte sig skrevs hon ut ur historien. Hon blev omyndig, och fick i lagens mening samma status som ett barn. Hon kunde inte ingå avtal eller sitta i styrelser, sådant som dokumenteras så man kan hitta det i arkiven.
Innan hon blev Maria Zoéga vet vi mer om henne. Hon föddes som Maria Thunell den 8 december 1860 i Östra Ljungby socken. 23 år senare startar hon en fotoateljé i Landskrona.
– Det var typiskt för den tiden. Ogifta kvinnor och änkor var myndiga, hade de medelklassbakgrund drev de ofta företag – smörbutiker, caféer eller fotoateljéer. Maria behöll fotoateljén när hon gifte sig med Carlos Zoéga 1885, det skilde henne från mängden.
När makarna tillsammans öppnade Zoégas kafferosteri och café i Helsingborg, så var det självklart att det i marknadsföringen var Carlos som öppnade det. I eget namn. Maria la in sin tid i caféet och klev ur historien också genom att överlåta fotoateljén till sin syster.
När Maria blir synlig igen är det efter två stora tragedier. Carlos dör plötsligt år 1888. Några månader därpå dör deras nyfödda son. Maria blir kvar med en tvåårig dotter. Hon är förkrossad (får vi förmoda), och ensam ägare till Zoégas kafferosterier.
– Hon fick många anbud att sälja, runt en kvinna i nöd flockas ofta ”hjälpsamma” människor, konstaterar Anja Petersen.
Men Maria Zoéga tog på sig sina mest affärsmässiga kläder (får vi förmoda) och gick ut för att knacka dörr. Hon sålde Zoégas kaffe på hotell och caféer, och trots sin sorg och det faktum att hon var ensamstående mamma fick hon företaget att blomstra.
Ett av Anja Petersens finaste fynd i Zoégas arkiv är ett brunt kuvert märkt med ”Oviktiga gamla handlingar från Landskrona”. Där fanns de dokument som rörde Maria Zoéga. Bland annat hittade Anja Petersen ett kvitto på 14 800 kronor, köpeskillingen för det hem i Landskrona som Carlos och Maria bodde i före flytten till Helsingborg.
– Carlos syster hade ärvt det, och skulle sälja det för vad som idag motsvarar en dryg miljon kronor. Maria visste vad huset var värt, köpte det kontant och sålde det strax därpå med förtjänst. Det kunde hon bara göra som ogift eller änka.
Detta skedde 1890, och det var ett av de sista spåren av entreprenören Maria Zoéga. Sen gifte hon sig nämligen med konditorn Johan Svensson och tog som gift och omyndig det för tiden nödvändiga klivet ut ur historien igen. Johan blev den nye Zoéga – inte bara tog han sin frus namn, han tog sin frus döde makes namn.
Efter Johan tog sonen Rudolf vid, innan tiden var mogen för Maria Zoégas barnbarn Thelma att bli vd 1971. Thelma var i sig ovanlig som kvinnlig vd för ett bolag med ”galet hög omsättning” som Anja uttrycker det. När hon lämnade världen 2014 var det med ett rejält avtryck.
Men vem Maria Zoéga var, hur hon var som ledare och vilka storverk hon uträttade för företaget, det gäckar oss.
Under flera årtionden kan Maria ha varit den drivande kraften i Zoégas kafferosterier. Vi vet inte. Men vi vet alltså åtminstone att hon hade minst lika stor betydelse för företaget som hennes förste make Carlos Zoéga, som ända fram till 2018 var företagets ansikte utåt.
LÄS OCKSÅ:
Chefer ur historien: Hälsade medarbetarna välkomna i dörren varje morgon
Chefer ur historien: Wilhelmina Skogh var före sin tid – men dog ensam
History marketing: Allt fler gör det, men varför är det så viktigt?
