Siri Helle, psykolog och författare till boken ”Existensboosten”.
Foto: pressbild
Var fjärde svensk tycker att livet är meningslöst och det är arbetslivet som är boven i dramat. Bara en minoritet av svenskarna tycker att jobbet ger mening. Det visar en undersökning som tankesmedjan Kairos Futures har gjort.
– Många chefer undrar innerst inne ”vad håller jag på med? varför lägger jag så mycket tid på det här?” Samtidigt kan det vara svårt att identifiera exakt vad som saknas, säger Siri Helle, psykolog och författare till boken ”Existensboosten”.
– Det kan bero på att man inte hinner med de delar av arbetet som ger mening, säger Siri Helle. Det som fick en att söka jobbet till att börja med.
Att sätta ord på sin meningslöshet kan vara smärtsamt. Men insikten kan bli en viktig vändpunkt.
– De flesta som går igenom en existentiell kris upplever posttraumatisk utveckling – att krisen gör att man blir en bättre version av sig själv.
Du har hamnat vid ett vägskäl: Ska du sluta eller fortsätta? Om du fortsätter, hur kan du få jobbet att kännas meningsfullt? Här fastnar många därför att de inte vet vad som ger dem mening.
– Boken handlar om hur du tar reda på vilken sorts mening som motiverar just dig, säger Siri Helle.
För vissa är svaret materialism, en bättre bonus, en nyare bil, menar hon.
– Att bli bäst i Sverige och få en fet lön – för vissa är det meningsfullt. För andra är svaret hedonism, att må bra, skippa kvällsmejlandet eller kunna träna på lunchen.
Du har hamnat vid ett vägskäl: Ska du sluta eller fortsätta? Om du fortsätter, hur kan du få jobbet att kännas meningsfullt?
Siri Helle
Mening kan också handla om personlig utveckling, att få lära sig nya saker eller att få utlopp för kunskap, tankar och idéer. Andra hittar mening i relationer, som att bli mentor eller stötta andra i karriären. Mening kan också handla om ett högre syfte – att engagera sig i hållbarhetsfrågor eller samhällsnytta. Forskning visar att de som känner djup mening i livet ofta bryr sig om sker utanför sig själva, som att hjälpa andra.
– I dag har vi ett språk för fysisk- och psykisk hälsa, men saknar ord för att prata om existentiell hälsa. Man kan jämföra det med hur vi tidigare pratade om fysisk hälsa – folk hostade och dog utan att vi visste varför. Men forskningen går framåt.
– Existentiell ohälsa gör folk håglösa, de tappar motivationen och slutar på jobbet. Att kunna känna hopp, tillförsikt och mening, är lika viktigt som fysisk eller psykisk hälsa. Känslan av mening i livet står för 16 procent av välbefinnandet när man jämför olika människor och sju års förväntad livslängd.
Siri Helle ger exempel på en övning som kan ge perspektiv:
– Föreställ dig din pension, och din avtackning på jobbet.
Tre personer håller tal. Vilka skulle du önska att det var och vad säger de i sina tal? Att du revolutionerade branschen, alltid ställde upp när man behövde eller hade bilen som gjorde alla avundsjuka? Det tal du helst vill höra kan guida dina val idag.
Posttraumatisk utveckling handlar om att identifiera vad som saknas och fylla på med ny mening. Men också om att ta vara på ”krisen” och lära sig av den.
– När man står vid vägskälet kan det kännas tungt. Men efter en tid, när man kommer vidare från den fasen kan det hjälpa att fråga ”vad lärde jag mig av det här” – det är den frågan som kommer att göra dig till en bättre chef.
