Illustration: Getty Images
Sustainable and Democratic digital governance (Linköpings Universitet)
Arbetsplatsens välbefinnande: att bygga självkänsla och hantera stress (Luleå Tekniska Universitet)
Urban Nature: Connecting Cities, Sustainability and Innovations (Lunds Universitet)
– Vi ser ett tryck på kurserna som inte funnits tidigare. Vi får spontana frågor från världens alla hörn om olika kurser och startar vi en kurs rasar det in deltagare, säger Johan Thorbiörnson, föreståndare för Resurscentrum för nätundervisning på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
MOOCs, Massive Open Online Courses, är nätbaserad högre utbildning som är gratis. Grundidén är enkel – kunskap ska vara tillgänglig för alla, oavsett plånbokens tjocklek. Genombrottet kom 2011. Då lanserade Stanford University i USA en öppen onlinekurs som lockade omkring 160 000 studenter över hela världen. MOOC:ar blev snabbt en hajp och allt fler elituniversitet hakade på trenden. KTH blev pionjärer i Sverige. Redan 2013 startade de igång sina första MOOC:ar.
Men vad som från början var en ”fluga”verkar nu snarare ha blivit en norm, tror Thorbiörnson.
– Den snabba omställningen som kom med pandemin har gjort att många fler har accepterat digitala plattformar för jobb och lärande. Nu ses det som en självklarhet. Nu förväntar man sig att kurser ska finnas tillgängliga online – det är inte längre några konstigheter.
I arbetslivet finns i dag ett skriande behov av att snabbt kunna fortbilda personal och uppdatera deras kunskap.
Johan Thorbiörnson
MOOC:ar innebär att elituniversiteten blir tillgängliga för alla genom kostnadsfria onlinekurser och utan antagningskrav. Syftet med MOOC:ar är att ge större möjligheter för fler personer att studera vidare, fortbilda sig eller att byta karriär under livets gång.
Du kan inte räkna in en MOOC i din examen eller få högskolepoäng för den.
De flesta Mooc-kurser som finns vid svenska universitet ges genom stora internationella plattformar. Några aktörer är:
edX, Coursera och Future Learn
Under 2020 delades 60 miljoner ut till universitet och högskolor för att stärka distansundervisning och erbjuda fler öppna MOOC:ar. Den ökade finansieringen innebar att bland andra Linköpings universitet startade fem nya öppna, nätbaserade kurser hösten 2021. Satsningen har inte bara med pandemin att göra utan är en följd av hur samhället och arbetsmarknaden utvecklats de senaste åren, menar Johan Thorbiörnson.
– Digital transformation är på allas läppar oavsett bransch. I arbetslivet finns ett skriande behov av att snabbt kunna fortbilda personal och uppdatera deras kunskap.
Utbildning är gratis i Sverige och det finns redan mängder av universitetskurser att läsa på nätet? Varför MOOCs?
– För att de möjliggör studier utan att det innebär ett så stort åtagande. Jag brukar jämföra med träning – bra träning är den som blir av. De flesta har redan ett pressat schema. Med MOOC:arna går det att utbilda sig med mikrosteg över längre tid. Man styckar upp det och man kan styra mer själv som student.
De öppna online-kurserna ger inga universitetspoäng – vad är då värdet på arbetsmarknaden?
– Värdet ligger i att man får den senaste kunskapen. Sådant som inte finns i några läroböcker. Men en förändring som skett är att man numera kan välja att gå kurser och få ett certifikat. Det är inte lika rättssäkert som examination vid en institution men är ändå ett bevis på genomförd utbildning. Det är ett tecken på att det trots allt finns ett behov av utveckla bättre sätt att mäta kunskapen man får genom att läsa MOOC:ar.
