Foto: pressbild Allbright
Inspirationen kom från Veckans Affärers lista över de vanligaste namnen i svenskt näringsliv. Där Anders toppade. Men uttrycket ”Anderskretsloppet” myntades förmodligen första gången av Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, på Allbrightdagen 2014. Hon var ganska ny på posten som vd och stod på en scen med 300 näringslivstoppar framför sig.
– Är det någon som vet vilket som är det vanligaste namnet i en svensk ledningsgrupp?
– I en svensk styrelse?
– I en valberedning?
– Jag kommer ihåg att det gick som ett ”ouch” genom publiken vid varje ”Anders”. Men det blev inte dålig stämning, minns hon.
Hon beskrev samma kretslopp och dess konsekvenser vid flera tillfällen under Almedalsveckan året därpå och #anderskretsloppet blev politikerveckans hetaste hashtag.
– Uttrycket målar en bild av en likriktning som folk kan relatera till. Det blir väldigt tydligt hur ojämlikheten i näringslivet ser ut.
Det har ju gått några år sedan den där veckan på Gotland men tro det eller ej – Anders är fortfarande det vanligaste namnet i ledningar, styrelser och valberedningar.
– Det positiva är att attityder och värderingar har förändrats. Förr sa man ofta att skulden var kvinnornas, att de inte ville bli vd:ar och styrelseordföranden. Så låter det inte längre, man är medveten om problemet på ett annat sätt idag, säger hon.
Uttrycket målar en bild av en likriktning som folk kan relatera till. Det blir väldigt tydligt hur ojämlikheten i näringslivet ser ut.
Amanda Lundeteg
Partipolitiskt obunden stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet.
Ger kontinuerligt ut ”röda listor” där börsbolag utan kvinnor i sina ledningsgrupper hängs ut.
Stiftelsens vd Amanda Lundeteg är ekonom från Uppsala Universitet och är även utbildad i praktiskt jämställdhetsarbete. Hon har också en examen från Institute for International Business, i New York. Hon har själv figurerat på oräkneliga listor de senastegenom åren, tex de om ”Framtidens mäktigaste”, ”Näringslivets bästa superkommunikatörer”, ”Mäktigaste opinionsbildarna”, ”Näringslivets mäktigaste kvinnor” och ”Framtidens kvinnliga ledare”.
Men som sagt, fort går det inte…
– I Sveriges börsnoterade bolag finns idag 25 procent kvinnor i företagsledningarna och 34 procent i styrelserna. Bland vd-posterna? Bara 10 procent kvinnor.
Amanda Lundeteg räknar upp de senaste siffrorna från årets Allbrightrapport.
– Vi ser också att när kvinnor får en vd-post så rekryterar de i princip 50 procent män och 50 procent kvinnor till sina ledningsgrupper och linjechefer. Men när män får en vd-post ser det annorlunda ut. I deras ledningsgrupper finns bara 23 procent kvinnor, bland linjecheferna bara 11 procent kvinnor.
Men varför fortsätter det att se ut så här när vi väl egentligen inte vill ha ett näringsliv bestående av…en väldig massa Anders?
– Många är obenägna att se strukturen och normen, och alla har en förklaring till varför det blev ännu en vit man i blå kostym när de rekryterar. Jag tror att det är djupt inpräntat i oss, att det är så här en börs-vd ser ut. Normen begränsar och gör att vi går miste om kompetens. Det är också därför det är så viktigt att få in en större mångfald, så vi kan visa att en börs-vd kan se annorlunda ut.
