Efter två års arbete lämnade den politiskt tillsatta Tillitsdelegationen in sitt slutbetänkande i juni. I sina slutsatser konstaterar delegationen att medarbetare inom välfärden i högre utsträckning måste få påverka hur verksamhetens tjänster utförs. Mer tillit och handlingsutrymme för anställda är nödvändigt och detaljstyrningen måste minska.
Bland de mer konkreta förslagen från Tillitsdelegationen finns generella statsbidrag som huvudprincip, sammanhållen styrning av välfärdssektorn för att minska motstridiga styrsignaler, och fler möjligheter till försöksverksamheter i så kallade frikommuner.
Några organisationer, som Akademikerförbundet SSR och SKL, reagerade positivt på förslagen. Men i allmänhet har reaktionerna varit få. Sommarsemestrar och valrörelse har kommit i vägen, och någon het valfråga har välfärdens styrning knappast blivit.
När den rödgröna regeringen tillsatte Tillitsdelegationen 2016 var det till stor del ett svar på en långvarig kritik mot styrmodellerna i offentlig sektor: överdrivet fokus på kvantitativa mål med tung administrationsbörda som följd, meningslös pinnräkning och avprofessionalisering. Riktigt så hård vill dock inte delegationens ordförande Laura Hartman vara mot den styrning av välfärden som vunnit mark de senaste decennierna.
– Reformerna kom som ett svar på åttiotalets kritik mot tjänstemannavälde. Det fanns en uppfattning om att professionerna gjorde som de själva ville. Man hade god anledning att reformera och få mer måluppfyllelse, stärka brukarens röst, säger Laura Hartman, som samtidigt anser att ambitionerna slog över och gav ett alltför ensidigt fokus på byråkrati och konkurrens.
– I grunden handlar det om att hitta en bra balans mellan tre olika styrprinciper. Det behövs goda incitament och konkurrens, lagar och regelverk, och tillit till medarbetarnas förmåga. Den senare styrprincipen har fått för lite utrymme.
I sin slutrapport skriver Tillitsdelegationen att kultur, värdegrund, ledarskap och medledarskap måste få en mer framskjuten roll i styrningen av välfärden. För att bygga tillit i och mellan offentliga organisationer krävs bland annat gränsöverskridande samarbeten och lösningar med medborgaren i centrum. Ledarskapet ska vara tillitsbaserat och bygga på aktiv dialog och tydlig rollfördelning.
– Många är där i tanken, men inte lika mycket i handling. Nu är tiden mogen och vi hoppas att våra resonemang och exempel kan inspirera, säger Laura Hartman.
Ett exempel som lyfts upp som ett föredöme är Borlänge, som redan 2008 fattade beslut om att se över styrningen i kommunen. Man ville få fram en tydlig och välförankrad organisation med medborgaren i fokus, en kombination av stark styrning och decentralisering, och ett ledarskap som skapade engagemang och tillit, förklarar kommundirektören Åsa Granat.
– En del säger att tillit är flum. Jag tycker att delegationen har varit bra på att beskriva vad det handlar om. Det handlar inte om fritt valt arbete, utan om samarbete inom tydliga ramar.
Att få till organisationskulturen är det viktigaste, menar hon. Borlänge kommun har lagt stor energi på att ta fram värdegrunden ”Jag finns här för Borlängebon. Jag gillar utmaningar. Jag möter varje människa med öppenhet.”
– Det ovanliga är att vi använder den väldigt aktivt. I medarbetarsamtal och vid rekrytering, i våra ledarutvecklingsprogram och i vårt utvecklingsarbete. Den är en kompass i vardagen, säger Åsa Granat.
Chefens roll är till stor del att stödja medarbetarna och undanröja hinder, anser hon. Medarbetarna jobbar närmast medborgarna och vet vad som behövs. Ett konkret exempel finns i kommunens socialtjänst. För ett par år sedan uppmärksammade personalen att våldsutsatta kvinnor fick splittrat stöd från kommunen med långa ledtider och svårigheter att navigera mellan de olika stödfunktionerna. En grupp socialsekreterare föreslog en ny organisering med ett sammanhållet familjevåldsteam, bestående av både socionomer och öppenvårdspersonal, som enbart skulle jobba med våld inom familjer. Teamet blev verklighet och nu bedömer kommunen att fler personer som drabbats av våld i nära relationer fått hjälp än tidigare.
Tomas Ahlin, chef för socialtjänsten i Borlänge, förklarar:
– Förändringen var medarbetardriven. Hade jag sagt åt medarbetarna hur de skulle jobba, hade det blivit helt fel. Att lita på sin personal är hela tanken med tillitsbaserad styrning.
Socialtjänsten har generellt blivit väldigt specialiserad, anser han. Det har gjort att tanken med socialtjänstlagen – helhetsperspektivet – tappats bort. Därför har man i Borlänge valt att jobba med just systemsyn, vilket dock sker i motvind enligt Tomas Ahlin.
– Staten detaljstyr och begränsar i stället för att lita på att vi löser uppdraget. Sedan har vi en tillsynsmyndighet som varit väldigt repressiv och juridisk. Gör vi fel ska vi skämmas och få böter. Det skapar ingen tillit, säger han.
Peter Jansson, seniorkonsult med lång erfarenhet av chefspositioner i svenska kommuner, hade hoppats på mer konkret stöd från Tillitdelegationen för det fortsatta arbetet framåt. Handfasta verktyg som kommuner och andra offentliga aktörer kan använda. Han menar att även fler stora och grundläggande frågor behöver diskuteras av Tillitsdelegationen, och i allmänhet, så som välfärdssektorns grundvalar. Vad ska socialtjänsten stå för? Vad ska ingå i den offentligt finansierade välfärden?
– Det stora problemet i dag är att vi inte har tillräckligt med utbildad personal. Välfärdssektorn måste bli en arbetsplats som människor vill till. Då räcker inte vackra ord.
Att få tid att utveckla verksamheten kan vara en utmaning i välfärdens ofta hårt pressade verksamheter. Det ser även Tilitsdelegationens ordförande Laura Harman. Samtidigt betalar sig satsningar ofta i slutänden, och hårdare styrning leder ofta ändå inte till ordning på ekonomin, menar hon. För att få igenom större tillit krävs arbete på alla nivåer, enligt Hartman. Relationen mellan stat och kommunledning måste vara tillitsfull. Och välfärdens chefer måste ändra synen på sin roll.
– Vi måste främja en annan typ av ledarskap, från kontrollerande till möjliggörande. Chefen måste fråga sig själv, hur skapar jag de bästa förutsättningarna för medarbetarna att göra ett bra jobb gentemot medborgarna?
TEXT: EMMELI NILSSON
Motverka dubbla signaler
Den rödgröna regeringen tillsatte Tillitsdelegationen i juni 2016. Syftet var att delegationen skulle arbeta för ökad tillit i styrningen av offentlig sektor. Delegationen fick i uppdrag att genomföra projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling i kommunal verksamhet och i styrningen av kommuner och landsting. I juni kom slutbetänkandet.
Några av förslagen är:
• Generella statsbidrag som huvudprincip, i stället för riktade bidrag.
• Sammanhållen styrning av välfärdssektorn för att motverka motstridiga styrsignaler från stat och kommun.
• Bättre balans mellan styrsignaler så att styrningen inte blir för detaljstyrande.
• Policylabb, försöksverksamheter och frikommuner som ger fler möjligheter att testa nya sätt att arbeta.
•”Lärande tillsyn” med ökad dialog mellan den som granskar och dem som granskas.
Tillitsdelegationen har också fått i uppdrag att genomföra projekt för att uppnå en mer tillitsbaserad styrning i statliga myndigheter. Detta ska redovisas senast den 13 oktober 2019.
TEXT: EMMELI NILSSON
*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna.
