Svårigheterna att rekrytera personal ökar de närmaste åren. Snart kan det råda rena huggsexan om vissa yrkesgrupper. Arbetsgivare som vill försäkra sig om att klara pensionsavgångarna måste vara tidigt ute tänka i nya banor.
– Än så länge har vi inga allvarliga rekryteringsproblem men i några yrken börjar det bli svårt att få tag på folk. Den stora generationsväxling vi har framför oss gör att problemen kommer att öka, säger han.
I vissa branscher kan man redan nu ana en brist på arbetskraft.
– Arbetsgivarna kommer ganska snart att tvingas sänka kraven. Helst vill de ju anställa personer som både har utbildning och yrkeserfarenhet, men snart måste man nog sänka kraven och ta in folk direkt från skolorna, säger Strannefors.
Enligt Svenskt Näringslivs senaste företagspanel är rekryteringsproblemen redan en realitet i sju av tio företag.
– Många företag har svårt att hitta den kompetens de efterfrågar, säger avdelningschef Carina Lindfelt på Svenskt Näringsliv. Detta är tydligt accentuerat i vissa yrken och branscher. När det gäller ingenjörer och annan teknisk kompetens är behovet nästan omättligt. På IT-sidan rekryterar företagen utomlands i väldigt stor utsträckning. Även hantverkare är det svårt att få tag på.
– Administrativ kompetens är det å andra sidan lätt att hitta, men hur många är det som behöver en sekreterare idag, frågar hon sig.
Trots gryende arbetskraftsbrist finns det fortfarande cirka 400 000 individer anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
– Nog finns det fortfarande många att rekrytera, säger Tord Strannefors. Åtminstone hälften av de arbetssökande har en ganska stark ställning. Kanske kommer även en del av dem som är mer svårplacerade att slinka in och det är ju bra för dem. Initialt vill arbetsgivarna alltid ha bästa möjliga, men de kommer att tvingas anpassa sina krav till verkligheten.
Carina Lindfelt håller med om att det finns det gott om arbetslösa personer, men påpekar att de ofta har en kompetens som inte efterfrågas.
Hur ska man då bära sig åt för att klara rekryteringen i den allt hårdare konkurrensen om arbetskraften?
– Det gäller att framstå som en attraktiv arbetsplats. Det handlar om sådant som lön, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter, svarar Tord Strannefors.
Men så tänker väl alla andra också? Vad kan man göra mer?
– En viktig sak är att kunna erbjuda heltid och fast anställning. Och så kan man vara ute och marknadsföra sig och försöka tvätta bort den negativa bilden av vissa typer av jobb.
Strannefors efterlyser också nytänkande, inte minst när det gäller att klara behoven i äldreomsorgen framöver:
– Det är inte rimligt eller ens önskvärt att ungdomsskolan ska stå för det inflödet. Kommunerna äger vuxenutbildningen och kunde kanske upprätta ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi har många arbetslösa vårdbiträden som kan få jobb i äldreomsorgen om de uppdaterar sin utbildning.
Även om man som arbetsgivare lyckas fylla sina vakanser när gamla trotjänare slutar kan viktig kompetens gå förlorad. Men förutseende arbetsgivare kan gardera sig mot det också, enligt Tord Strannefors:
– Man kan ju tidigarelägga rekryteringen och ha dubbel bemanning under en tid. Eller så kan man låta de äldre gå kvar på deltid ett tag och dela med sig av sina kunskaper.
Carina Lindfelt betonar vikten av att arbeta proaktivt. Flera av Svenskt Näringslivs branschorganisationer arbetar med att framställa sina branscher i positiv dager. Ett exempel är Teknikföretagens satsning på tv-serien Felix stör en ingenjör. Även bussbranschen och trä- och möbelindustrierna gör olika utåtriktade insatser för att öka intresset för sina branscher.
– Som enskild företagare är det viktigt att synas på mässor och att rent allmänt vara en attraktiv arbetsgivare. Sådant sprider sig snabbt, särskilt på mindre orter. Det handlar om allt från ledarskap till arbetsmiljö, säger Carina Lindfelt.
Hon efterlyser också en närmare koppling mellan skolväsendet och näringslivet.
– Där finns det mycket att göra. Det gäller att få folk att läsa rätt saker. Det är ju viktigt att man utbildar sig till något som kan ge ett jobb.
Både Carina Lindfelt och Tord Strannefors påpekar också att svenska arbetsgivare måste rekrytera arbetskraft från utlandet i allt högre utsträckning.
– Andelen svenskar i yrkesaktiv ålder kommer att minska i framtiden, men andelen utrikesfödda kommer att öka. Det är där man måste sätta in stöten. Vi måste få till en snabbare integration på arbetsmarknaden, det är avgörande för hur vi kommer att klara välfärden, säger Strannefors.
– Arbetskraftsinvandringen är livsviktig för många företag, instämmer Lindfelt.
En sak som kan underlätta den förestående generationsväxlingen är att företag och organisationer väljer att omorganisera och rationalisera bort en del jobb. ”Det kommer inte att finnas lika många stolar kvar efter skiftet”, som Carina Lindfelt uttrycker det.
Icke desto mindre talar mycket för att många arbetsgivare kommer att få det besvärligt att hitta personal framöver. Den andra sidan av det myntet är att det borde bli lättare för de arbetssökande att få jobb.
Ossian Wennström, utredare på Saco, är dock inte så säker på att det kommer att bli så.
– Vi har fortfarande en arbetslöshet på krisnivå bland akademiker och de som står längst bak i kön blir ofta kvar där när det vänder. Vi har tidigare sett hur svårt det är att komma tillbaka när man varit borta från arbetsmarknaden. Det finns anledning att oroa sig för hur det ska gå för dem, säger han.
//slut text//
Varannan lämnar
De närmaste 15 åren kommer nästan varannan medarbetare i kommuner och landsting att lämna arbetsmarknaden av åldersskäl. Det gör att det uppstår ett gigantiskt behov av att nyanställa.
Men även andra sektorer kommer att behöva nytt folk, vilket gör konkurrensen om rätt person ännu hårdare. Totalt på hela arbetsmarknaden kommer 37 procent av de anställda att avgå med ålderspension från 2010 till 2025. I den offentliga sektorn är siffran 44 procent.
Rekryteringsbehoven kommer att variera mellan branscher och över tid. Branscher som enligt Arbetsförmedlingen redan är nära arbetskraftsbrist är till exempel byggnads, IT, kvalificerade industriarbetare och en del andra tekniska yrken.
Även i legitimationsyrken som läkare och vidareutbildade sjuksköterskor kan det snart bli en bristsituation och där går det heller inte att sänka kraven. Däremot finns det fortfarande ett överskott på undersköterskor och vårdbiträden
Stor brist väntas på yrkeslärare, förskolelärare och fritidspedagoger, medan det i det korta perspektivet finns ganska god tillgång på gymnasie- och högstadielärare. Elevunderlaget kommer dock snart att öka igen och på några års sikt blir det även stora problem att hitta lärare.
Inom äldreomsorgen väntas de verkliga svårigheterna att hitta personal dröja till 2020 när den stora 40-talistgenerationen blivit skröpligare.
Problemen kommer generellt sett att vara störst i storstäderna. Det är visserligen där vi har befolkningstillväxt, men jobbtillväxten är ännu kraftigare.
//slut//
Skrivet av Bengt Rolfer
