Känslor styr besluten

Vi är inte så rationella som vi tror. ”Beslutsdoktorn” Ari Riabacke menar känslan är snabbare än tanken i nio fall av tio. Och mängden av information vi har tillgång till ger snarare sämre beslut än bättre. Allra värst är att vi skjuter på att bestämma oss, just för att skaffa mer information och då springer verkligheten förbi.

Text: Jane Bergstedt

Aldrig tidigare har vi haft tillgång till så mycket information och beslutsstöd på jobbet som nu. Vi har blivit riktiga info-knarkare, helt beroende av ständig uppkoppling. Ari Riabacke, som reser landet runt och föreläser, säger att vi har en övertro på teknik och realtidsinformation och inte klarar av att sortera ut vad som är viktigt längre.

Det blir faktiskt inte bättre beslut av mer information i alla lägen, risken är att besluten i stället blir sämre eller att det inte blir några beslut alls.
– Det är dessvärre det vanligaste och det som är värst, att vi skjuter upp besluten, för att skaffa ännu mer information. Väntar vi tillräckligt länge tar andra besluten, verkligheten springer ifrån oss, säger han, som är fil dr i risk- och beslutsanalys och forskar om det mänskliga och organisatoriska beslutsfattandet i Decide Research Group, Stockholms universitet.
Tekniken hanterar med enkelhet stora mängder information i dag, som presenteras elegant i ark efter ark med diagram. MEN det är ändå en människa som ska ta besluten, en liten detalj som många glömmer, menar Ari.
– Business Intelligence, alltså olika systemstöd, i all ära, jag har arbetat mycket med det och systemen behövs för mängden av information. Men informationen måste också komma till användning, den måste operationaliseras, påpekar han och fortsätter:
– Beslutsfattande handlar mycket om psykologi och att till exempel förstå hur känslostyrda vi faktiskt är. Vi tar tusentals beslut per dygn, de flesta på intuition eller rutin. Kruxet är att många av de beslut vi ställs inför i det moderna samhället är sådana som vi inte har intuitiva verktyg för att bemästra. Ändå är känslan snabbare än tanken i nio fall av tio. Och det gäller även besluten på jobbet.

Det är alltså viktigt att bli medveten om att vi inte är så rationella som vi kanske tror. Därför måste varje chef och organisation identifiera vilka riskfaktorer som är kritiska i verksamheten och ha en metod och struktur för beslutsfattandet, för att åtminstone undvika de sämsta besluten. Då har vi kommit väldigt långt, menar han.
– Det finns inte så mycket utbildning i beslutsfattande, att förstå hur vi gör och vad som styr oss och hur vi reagerar på tidspress. Träning får vi förstås i livets skola, men inte i hur det ska det gå till på jobbet. Scenarioplanering och simuleringar är några sätt. Allt man vill göra bra behöver man ju träna. Vi tar hjälp av proffs för att bli bättre golfare, bättre skidåkare, marknadsförare etc, men inte när det handlar om att fatta beslut.

Några goda råd från beslutsdoktorn:
- Rätt information till rätt personer underlättar besluten, i stället för allt till alla. Sluta cc:a med andra ord, fundera i alla fall på vilka som verkligen behöver just den här informationen.
- Mycket information ger ett falskt sken av säkerhet. Det leder ofta till att man jämför äpplen och päron. Det är inte ovanligt att underlagen motsäger varandra. Vilken information är viktig i sammanhanget? Nyckeltal är utmärkta, om de mäter rätt saker i förhållande till mål och strategier. Det handlar mycket om att ställa rätt frågor.
- Det är viktigt att se skillnaden mellan att ha ”bra information” och att göra bra saker av den information man har. Och vem eller vilka ska göra den bedömningen? Ari Riabacke har inga problem med den frågan, blandat är bäst. Mångfald i stället för enfald. Fler infallsvinklar och mer erfarenheter för att undvika grupptänkande.
– Grupper fattar ofta sämre beslut än individer. Det här med konsensus är väldigt svenskt och viljan att smälta in är en stark drivkraft. Men ju fler som deltar i beslutet, desto större risk att ingen tar ansvar. Se till att det finns människor i gruppen med olika bakgrund, utbildning och erfarenheter, understryker han.
- Magkänslan är våra samlade kunskaper och erfarenheter, den kan ge oss stöd, men också leda fel. Det gäller återigen att vara medveten om att känslorna kan ställa till det för oss.
– Har känslorna redan fattat besluten åt oss söker vi bara sådan information som stärker oss i att ha valt rätt. Man ser det man vill se. Det är en riktig beslutsfälla.
//slut text//

Citat
Det blir faktiskt inte bättre beslut av mer information i alla lägen, risken är att besluten i stället blir sämre eller att det inte blir några beslut alls.