Unga kan visst tänka sig att bli chefer, enligt ny undersökning. Men sinnebilden av chefen är inte den samma som förr. För unga är chefskapet förknippat med att arbeta med sitt intresse. Tricket att locka yngre till chefsjobben heter lyhördhet. Över hundratusen nya chefer behövs inom de närmaste åren.
Text: Agneta Nordin
Generationsväxlingen har legat på mångas läppar. Seminarier har hållits och pannor lagts i djupa veck kring vad som händer i företag och organisationer när de stora pensionsavgångarna inträffar. Djup avgrund har målats upp inför att 40-talisterna skulle gå i pension, samtidigt som den yngre generationen inte sa sig vilja klä sig i chefskostym.
Men det verkar som om avgrunden kom av sig. Det visar analysföretaget Universums årliga företagsbarometer som presenterades i våras. Enligt den svarar 24 procent av de tillfrågade högskolestudenterna, att de kan tänka sig ett chefsjobb. Det är en stadig ökning sedan 2010.
Men många företag och organisationer har fortfarande en del att fundera över för att locka unga att tacka ja till chefsjobben. Det säger omvärldskonsult Sofia Rasmussen.
– De företag är vinnare som identifierar de unga talangerna, lyssnar på deras inre drivkrafter och vilka värderingar som styr dem.
Tidigare var chefskapet kvittot på framgång. Idag vill de unga cheferna inte skryta med positionen, menar Rasmussen.
– De talar mycket hellre om att de vill ha roligt, att arbetet ska ge dem utmaningar och att företaget eller organisationen de arbetar för, har de rätta värderingarna.
På Arbetsgivarverket, den statliga arbetsgivarorganisationen, uppger man att generationsväxlingen har skett smärtfritt och att de yngre grupperna fyller på chefsjobben succesivt.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, beräknar att landets kommuner, landsting och regioner kommer att behöva rekrytera omkring 15 000 nya chefer inom de närmaste åren, som en följd av pensionsavgångar. SKL driver därför både chefsaspirantprogram och chefs- och ledarskapsutveckling.
Enligt Sofia Rasmussen uppger en del av dagens chefer att de tycker att det är jobbigt att den nya generationen ställer krav. Trots det har förutsättningarna för unga blivit bättre. Idag måste man inte känna samma lojalitet inför auktoriteter som man gjorde förr.
– Det enda som är evigt är att den äldre generationen alltid ser på den yngre generationen med aningen bävan och lite förfäran.
Men faktum kvarstår. För att klara av chefsförsörjningen i framtiden måste de kommande chefernas behov tas på allvar. Sofia Rasmussen menar att det är avgörande. Och hon ser att det värderingsstyrda ledarskapet kommer att få genomslag i större utsträckning.
– Inre motivation, glädje och stolthet kommer att vara viktiga begrepp.
I en magisteruppsats från Göteborgs handelshögskola, Ung och chef – Ja, tack? uppger de intervjuade unga cheferna att de aldrig sett på sig själva som unga, de är företagslojala och lägger ner mycket tid och energi på sitt arbete. Däremot prioriterar de sin fritid, vilket skiljer dem från tidigare generationers chefer. De vågar också prata om vikten av stöd.
– De yngre vill känna sig trygga när de kliver på ett chefsjobb. Det betyder bland annat att mentorer är viktiga för att stötta och utveckla, säger Sofia Rasmussen.
Vissa branscher, som skogsnäringen till exempel, har svårare att locka yngre arbetskraft därmed också chefsämnen.
– De behöver vässa sin attraktivitet. Å andra sidan är ungdomsarbetslösheten hög och många desperata efter jobb, så det kan lösa sig självmant, även när det gäller chefsjobben.
