Samhall vs Företagarna

Sedd av 122

Vad är kunskap och hur synliggörs den? Vi förde samman Monica Höglind, HR-direktör på Samhall, med Günther Mårder, vd på Företagarna, för att prata kompetens.

Senast ändrad 09:17, 11 Apr 2017
Foto: Camilla Lindqvist.
Företagarnas Günther Mårder och Samhalls Monica Höglind.

Monica Höglind, HR-direktör på Samhall, ropar till när hon sätter sig och sjunker längre ner i fåtöljen än hon räknat med.

– Herregud! Ja, okej kompetens. Det är väl ett otroligt slitet ord.

I skinnsoffan intill sitter Günther Mårder, vd för Företagarna. Fotograferingen är avklarad och vi har tagit plats på ett trångt loft i fotografens studio för att prata kompetens. Men Monica Höglind har förstås rätt i att det är ett slitet ord. Det är ett av de där begreppen som använts så flitigt att det förlorat lite av sin innebörd.

– Man pratar kompetensbaserad rekrytering och kompetensutveckling. Men i vilket perspektiv då? frågar Monica Höglind.

Günther Mårder nickar.

– När vi frågar våra medlemmar om kompetensförsörjning så pratar de inte så mycket om dokumenterade färdigheter utan mer om attityd. Att ha förmågan att komma in och bli en del i gruppen och vilja leverera tillsammans.

– Ja, det handlar det mer om energi, att kunna veta vad man ska göra med all den här kunskapen, menar Monica Höglind.

För den som jobbar med rekrytering gör det här tillvaron mer komplicerad. Det är också få jobb i dag där arbetsuppgifterna är väl avgränsade och lätta att förklara. Vad gör till exempel en chef på jobbet? Sitter i möten, knyter kontakter, håller folk vid gott mod. Och en massa annat. Sammantaget gör det här kompetensförsörjningen mer komplicerad. I en undersökning från Företagarna uppger till exempel 74 procent av företagen att de har svårt att hitta rätt kompetens.

Monica Höglind:

– Jag tror man också måste fråga sig vad i kompetensförsörjningen det är som är svårt. Är det att hitta kunnandet? Eller är det något annat?

Günther Mårder:

– Du måste gå in i din egen organisation och identifiera vad behovet egentligen är. Sen ska du formulera det och kunna gå ut och exekvera på en kravställning. Det är många steg som kan fallera.

– Ja, ta de två första parametrarna. Om du skriver dem, och så ska jag tolka dem, då har vi troligen helt olika tolkningar beroende på att vi har olika bakgrund.

En annan faktor i det komplicerade kompetenspusslet är att organisationerna blivit mer slimmade. Kraven på effektivitet är högre, arbetsuppgifterna mer specialiserade och ska utföras av färre medarbetare. Då måste varje pusselbit helt enkelt passa, om det inte ska skava och glappa. Men med tanke på hur svårt det är att formalisera alla uppgifter som utförs i en organisation så är det snudd på omöjligt att få alla bitar att ligga perfekt. Därför har också kraven på medarbetare att leverera börjat sträcka sig längre, både framåt och bakåt i kedjan, menar Günther Mårder. Om någon i teamet faller ifrån så börjar andra täcka upp, eftersom man har en leverans att klara. Det gör det svårare att kravställa vid rekrytering. Försvinner en pusselbit kan dessutom hela pusslet läggas om.

För Monica Höglind är det sedan länge vardagsmat att arbeta med det kompetenspusslet. Hon fick sitt första chefsjobb när hon var 27 år och jobbade på Pressbyrån då hon blev chef på avdelningen där hon jobbade. Alla var äldre än hon själv och första uppgiften var att halvera personalstyrkan. Hon kan inte låta bli att vara lite imponerad av chefen som vågade satsa på henne.

– Jag hade inte gjort det. Jag var rätt vilsen på gymnasiet och hade ingen aning om att det var ledarskap jag hade kompetens för. Och nu, när du frågar, är det klart att jag undrar lite vad det var andra såg hos mig som inte jag gjorde, säger hon.

Inte heller Günther Mårder hade någon utstakad bana in näringslivet. Han kommer visserligen från en företagarfamilj, men i tidiga tonåren hade han sin tre år äldre storebror som förebild. Han var punkare och sångare i bandet Totalsabotage. Så den fjortonårige Günther Mårder blev också punkare och gick i Syndikalisternas demonstrationståg och skanderade: ”Svarta och vita, tillsammans mot de rika” och ”Känner ni stanken från Enskilda Banken”.

– Det är klart det är ett stort hopp därifrån till att bli vd för Aktiespararna. Men jag ville lära mig hur motståndarsidan tänkte och gick på ett möte med Unga aktiesparare. Där fick jag nya förebilder som mötte upp och tog emot mig. I den åldern går det väldigt fort.

Günther Mårder började på Handelshögskolan, startade eget företag och innan han hunnit avsluta sin utbildning var han vd för Aktiespararna. 

Att just de fått chansen att prova ett ledarskap tror de handlar enbart om personliga egenskaper. Utbildning är visserligen viktigt, men mest för hur man som ung kommer in på arbetsmarknaden. Väl ute i arbetslivet så är det erfarenheterna och vad man är med om, både bra och mindre bra, som bygger ens meriter och kompetens.

– De erbjudanden man får i dag handlar oftast om att någon känner någon, och så ser de att de två senaste jobben jag haft varit i statligt ägda bolag som opererat under marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Då kanske det är vad man letar efter, konstaterar Monica Höglind.

– Sen får man snabbt en stämpel att det här är du. Det tror jag många störs av och är rädda för. Jag var det i min mellanroll som rådgivare på en bank och kände att valmöjligheten att återinträda i en ledarroll minskade för varje år, säger Günther Mårder.

Han tror att många är lite för lojala, och bekväma. Man tackar ja till de jobb där man tror sig ha högst sannolikhet att kunna leverera, vilket ofta är i en miljö som liknar den man redan jobbat i. I stället borde man utmana sig mer, byta miljö och testa om det kunnande man byggt upp fungerar även i andra sammanhang.

Monica Höglind:

– Det är otroligt kompetensutvecklande men också utmanande. Särskilt om man trivs där man är. De två senaste gångerna jag bytt jobb har det inte varit för att det inte varit bra. Jag har stortrivts men ändå tagit steget till något annat. Det krävs något…

– Mod, inflikar Günther Mårder.

– Ja. Jag tror inte alltid att man känner när ens inlärningskurva går ner utan man intalar sig själv att man lär sig varje dag, eftersom det är bra. Det är mycket lättare att byta om det är dåligt. Men det ger så mycket att ta det där steget.

Günther Mårder igen:

– Sen finns det ju en tanke om kompetensutveckling, att du ska åka på konferens och komma tillbaka fylld av kunskap. Nu driver jag själv ett företag som livnär sig på det här så jag ska inte prata illa om det, men konferenser är en ganska liten del av vad som kan utveckla din kompetens.

Själv menar han att det snarare handlar om en ständigt pågående process. Att regelbundet luta sig tillbaka och nyfiket utforska sina styrkor och svagheter. Några år tillbaka i tiden brukade han tillsammans med sin fru ägna fredagskvällarna åt att summera veckans lärdomar över en kebabpizza och lite lådvin.

– Märker man att inlärningskurvan inte är så brant måste man fundera på om man kan utmana sig själv på något sätt, kanske gå och prata med chefen, för att få kurvan att peka uppåt igen, säger han.

Ett annat sätt är förstås att byta jobb. Det steget borde fler våga ta lite oftare, menar både Monica Höglind och Günther Mårder. Den som haft samma roll hela tiden blir allt mindre relevant på arbetsmarknaden och jobbar mest på rutin. Vill man utveckla sin kompetens måste man också fylla på med nya erfarenheter. Istället för guldklocka efter 25 år skulle han vilja dela ut en väckarklocka efter tio år.

Monica Höglind instämmer. I stället för att ojja sig över att duktiga medarbetare försvinner borde arbetsgivare uppmuntra till en viss rotation.

– Tänk det omvända, att ingen skulle vilja anställa dina medarbetare. Det skulle betyda att det var ett rätt kasst gäng. Att byta jobb eller prova nya arbetsuppgifter är ett bra sätt att utveckla sin kompetens. Sen finns alltid de som stannar i samma yrke hela livet och trivs med det, säger hon.

– Men om vi nu i min generation ska jobba tills vi är sjuttio år, och ännu längre för kommande generationer, då handlar det om femtio år. Det kanske inte är rimligt att tänka sig att stanna på ett och samma jobb så länge, menar Günther Mårder.

Luften på loftet i fotostudion börjar ta slut, det öppna fönstret till trots. Vi rundar av och klättrar försiktigt ner för stegen. På vägen hem snurrar tankarna. Självrannsakan, analysera sina styrkor och svagheter. Vad har egentligen format min egen kompetens? Kanske är det dags för en kebabpizza och lite lådvin. 

TEXT: ANNIKA LARSSON SJÖBERG

*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna.

up 144