Så ger täta chefsträffar resultat

Sedd av 22

En mängd chefsnätverk skapar stabilitet i Jönköpings län. Sedan kommunerna bildade ett eget forum för samarbete har de bland annat minskat mängden inhyrd personal.

Senast ändrad 10:26, 6 Dec 2017
Foto: Grafik: Sandra Johnson.
2009 påbörjade kommunerna i Jönköpings län vägen mot ett nytt fungerande samarbete.

Att nätverka är bra, men det måste också ge något tillbaka. När de tretton kommunerna i Jönköpings län var en del av regionnätverket Luppen upplevde många kommuner att deras frågor försvann. Nätverket bestod av tre tunga aktörer: landstinget, kommunerna och högskolan. En utvärdering visade att nätverket Luppen borde läggas ned, vilket gjordes 2009. I stället ville kommunerna ha ett eget forum för samarbete och utveckling.

– Kommunerna ville inte drunkna i landstingets frågor, vilket man upplevde att man hade gjort tidigare, säger Sofia Lager Millton, regional utvecklingsledare i Jönköpings län och samordnare för chefsnätverket Barn och unga.

Beslutet blev starten för ett utvecklingspartnerskap – ett samarbetsnät som spänner över de fem områdena social välfärd, utbildning, fritid, miljö, liksom kurs och konferens. Här träffas kommunens förvaltningschefer. Inom det breda området social välfärd finns även flera nätverk för andra chefer från kommunerna, bland annat inom Barn och unga.

De olika chefsnätverken träffas fem heldagar, och har en tvådagarsträff, per år. För enhetscheferna i nätverket Barn och unga har varje träff ett späckat schema. 

– Du skulle se vår dagordning! Man kan inte säga att det är något kafferep. Det är ett högt tempo. Det är en hel del snabba frågor. En del förkastas och en del går vi vidare med, säger Birgitta Berglund Ågren, avdelningschef för Individ- och familjeomsorgen i Habo kommun och en av cheferna i nätverket.

Vinsterna som de 13 kommunerna har fått av nätverken är många. Tillsammans har de bland annat lyckats skapa en stabilare bemanningssituation. Tidigare tampades flera socialtjänster med svårigheter att rekrytera och ett behov av att hyra in så kallade konsultsocionomer. Kommunerna ”snodde” personal av varandra. Det gör de inte längre.

– Cheferna i nätverket har en hederskod nu, man headhuntar inte personal från varandra. Vi lockar hellre personal från andra län i så fall, säger Sofia Lager Millton.

Hennes förhoppning är att samtliga kommuner i Jönköpings län ska sluta hyra in konsultsocionomer. Inte för att hon har något emot socionomer som är konsulter, utan för att chefsnätverket gemensamt vill öka stabiliteten bland personalgrupperna i länet. I förlängningen handlar det om att ge bättre stöd till kommuninvånarna som har kontakt med socialtjänsten. En ungdom som möter en socialsekreterare ska till exempel kunna träffa samma handläggare flera gånger. Då måste personalen trivas så bra att de stannar på sina jobb.

För att lyckas behålla personal har chefsnätverket Barn och unga kommit överens om flera förbättringsåtgärder. Till exempel får alla socionomer vid kommuner i Jönköpings län samma introduktionsutbildning. Om de skulle byta jobb inom länet vet cheferna vilken grundkompetens de har. Någon kommun har infört arbetstidsförkortning, någon satsar på bra löneutveckling. Och samtliga har i samarbete med högskolan i Jönköping validerat de socialsekreterare som inte har socionomexamen, ett sätt att få veta vilken kompetens de har och vad de eventuellt behöver komplettera.

Kommunerna jobbar också med arbetstyngdsmätning enligt Göteborgsmodellen. Det innebär att arbetsbelastningen mäts enligt ett schema, där mer erfarna socialsekreterare förväntas kunna hantera flera ärenden än mer nyexaminerade. Sofia Lager Millton är medveten om att modellen inte ger ett exakt mått på arbetstyngden, men berättar att cheferna har kunnat använda verktyget för att utvärdera personalens arbetsbelastning, och utifrån det fundera på bemanningen.

Habo kommun kan redan i dag stoltsera med att inte ha några inhyrda socialsekreterare. Och fler kommuner i Jönköpings län har kunnat följa efter.

– Jag har vid något svagt ögonblick utlovat en fest när alla våra kommuner klarar sig utan konsulter. Och det börjar närma sig, säger Sofia Lager Millton skämtsamt.

Som representant för den mindre kommunen Habo sitter Birgitta Berglund Ågren i flera olika nätverk. Det blir många träffar för cheferna i de små kommunerna. Ibland går några kommuner före och provar ett nytt projekt och fler följer efter om det blev lyckat.

– Den lilla kommunen hade aldrig kunnat klara den här utvecklingen på egen hand. Vi måste ha draghjälp för att kunna följa med i utvecklingen, men framför allt för att höja kvaliteten i vårt arbete, säger Birgitta Berglund Ågren.

TEXT: MATILDA NILSSON

*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna.

up 5