"Offentlig sektor har halkat efter"

Sedd av 71

SKL-chefen Vesna Jovics svar på välfärdens utmaningar stavas digital revolution. Hur mycket kommunerna och landstingen än rekryterar kommer de mänskliga resurserna nämligen inte att räcka till.

Senast ändrad 14:20, 7 Dec 2017
Foto: Linus Sundahl-Djerf.
Vesna Jovic tillträdde tjänsten som vd för Sveriges kommuner och landsting i våras. Innan dess var hon kommundirektör i Huddinge.

Vesna Jovic är sex år och förstår inte vad folk säger. Familjen har flyttat från Belgrad i Serbien till Arboga i Västmanland. De är en del av den stora arbetskraftsinvandringen till Sverige på 1960-talet. Vesna Jovic börjar skolan och känner sig ensam. Det är inte lätt att hänga med när klasskompisarna pratar svenska.

– Det var svårt att dimpa ner i en liten stad i ett nytt land. Det var tryggt med mina föräldrar förstås, men allt runt omkring var stort och annorlunda. Men det triggade också min vilja att lära mig språket och snabbt sätta mig in i saker, säger Vesna Jovic, som i april tillträdde som vd för Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Som sexåring lärde hon sig det kyrilliska alfabetet på egen hand genom att läsa föräldrarnas serbiska tidningar. Mamman och pappan visade, det här är ett B och det här är ett C. Sedan gick hon vidare till det latinska alfabetet för att kunna lära sig svenska och umgås med de andra barnen.

– Alla vill nog höra till. Därför är det viktigt för mig att inkludera människor, att titta på det som förenar i stället för det som är olika. Det är viktigt att efterfråga synpunkter, att vilja förstå andra även om vi inte har samma åsikter.

Bilarna pilar i en jämn ström över Centralbron. Under dem vilar den dovt gråblå Riddarfjärden. I våras flyttade Vesna Jovic från kommunhuset i Huddinge till SKL:s lokaler vid Slussen i Stockholm. Nu styr hon över Sveriges största arbetsgivarorganisation där 40 000 chefer från 290 kommuner och 20 landsting ingår. Just nu har SKL fokus på chefernas förutsättningar. Vesna Jovic berättar om guider och listor som SKL tagit fram tillsammans med fackförbunden inom samarbetet Sunt arbetsliv, tycker att det är viktigt med tydliga uppdrag och bra stöd, till exempel inom administration.

Samtidigt visar en rapport från Akademikerförbundet ssr att var tredje kommunal enhetschef inom bland annat hälsa och hr lämnar sitt jobb inom ett år. Vesna Jovic tror att det finns flera anledningar till att cheferna slutar. Arbetskraften är mer rörlig än tidigare, det finns många lediga jobb inom välfärdssektorn, kanske trivs de inte med sin egen chef, vill ha närmare hem eller få upp sin lön några tusenlappar.

Så det finns ingenting hos ­kommuner och landsting i sig som gör att folk drar?

– Som jag har förstått det byter man inte till en annan bransch, utan man byter arbetsgivare inom samma bransch.

Något som dock kan spela roll är att chefer inom socialt arbete, vård och omsorg har flest underställda på arbetsmarknaden, i snitt 30 medarbetare. Det riskerar att leda till högre personalomsättning, ökad stress och överbelastning, menar såväl forskare som fackförbund. Vesna Jovic kommenterar uppgifterna med att det förstås är viktigt att ge chefer goda förutsättningar att vara en bra chef. Men hon vill inte ange någon maxsiffra för antalet medarbetare per chef.

– Det är svårt att säga eftersom det här arbetet måste ske ute i kommuner och landsting. Verksamheterna har olika förutsättningar, uppdrag och organisering. Det beror också på hur de har organiserat stödet kring den enskilda chefen. Om chefen ensam har ansvar för ekonomiuppföljning, personaladministration, verksamhetsutveckling och nära ledarskap, då blir det mycket för den personen att göra.

Några veckor tidigare står Vesna Jovic på en scen i ett halvfullt konferensrum på Socionomdagarna i Älvsjö. Hon lutar sig aningen bakåt för att ge budskapet emfas: De närmaste tio åren kommer offentlig sektor att behöva rekrytera drygt en halv miljon nya medarbetare. Därför måste man tänka nytt. Även om kommunerna och landstingen lyckas rekrytera ett stort antal människor kommer det inte räcka, den privata sektorn behöver också folk. Samtidigt går många i pension och den demografiska utvecklingen gör att färre ska försörja fler i Sverige.

Kanske är tekniken räddningen. Det har hänt förut, säger Vesna Jovic: datorer och mejl har ersatt skrivmaskiner och internpost. Särskilt medierna har genomgått en enorm digital omställning, från papperstidning på morgonen till nyhetsflashar i mobilen.

– Hela den utvecklingen har vi framför oss. Offentlig sektor har halkat efter. Det ser vi i mätning efter mätning. Andra länder, till exempel Estland, har kommit så mycket längre. Vi ligger i botten och har en rejäl uppryckning att göra.

Men saker börjar röra på sig. En ny digitaliseringsmyndighet är på gång. Staten har tillfört stora pengar till digital samordning inom hälso- och sjukvården. Vesna Jovic visar en powerpoint-bild med den digitala tjänsten 1177.se, sjukvårdsupplysningen med sina åtta miljoner besökare i månaden. En annan favorit är Digital tjänst för ekonomiskt bistånd som SKL tagit fram tillsammans med bland andra Försäkringskassan. Tjänsten kopplar ihop en persons bidrag och inkomster. När hen ansöker om ekonomiskt bistånd kan socialsekreteraren enkelt trycka på en knapp och få fram alla uppgifter. Trelleborg kommun har digitaliserat och automatiserat hela processen från ansökan till beslut.

– Det som förut tog två veckor är nu nere på 24 timmar. Vi i vårt skrå har varit rigida.

På vd-kontoret med utsikt över Gamla stan berättar Vesna Jovic att hon redan som kommundirektör i Huddinge insåg att digitaliseringen blir både dyr och svår om varje kommun ska fixa den själv. Det krävs en statlig samordning. En ovanlig inställning av SKL, som vanligtvis slåss för det kommunala självstyret.

Digitaliseringen är viktig för att SKL ska nå sitt mål om en hälso- och sjukvård som är oberoende av inhyrd personal 2019. Hittills går det sådär. Trots målet har kostnaderna fortsatt öka under 2017, med undantag för fyra landsting och regioner. Vesna Jovics lösningar liknar dem för kompetensförsörjningen: ny teknik och snabbspår för nyanlända. Men offentlig sektor måste också göra något åt sin image. Få män jobbar där, och många unga som vill bidra till en bättre värld väljer andra arbetsgivare.

För Vesna Jovic själv var det just viljan att göra världen lite bättre som tog henne till socionomutbildningen i Örebro på 1980-talet. Samhällsintresset slog rot någonstans i familjens intensiva diskussioner under uppväxten i Arboga.

– Det var högt i tak och vi behövde inte tycka lika. Hemifrån fick jag med mig vikten av att engagera sig och bidra till ett bättre samhälle.

Och bidragit har hon gjort. Som ungdomskonsulent, invandrarkonsulent och chef inom kommunen för allt från allmän kultur till flyktingmottagning, svenska för invandrare och socialförvaltningen. 28 år blev det i Huddinge kommun. Under tiden med ansvar för flykting- och invandrarfrågor drev hon på för att individualisera insatserna.

– Det är inte en grupp människor som kommer hit utan många olika individer. Vi placerade folk i svenskklasser med olika hastighet efter deras utbildningsbakgrund och kopplade snabbt på praktikplatser. För de som var högutbildade kunde det ibland vara smart att bara låta dem läsa svenska, svenska, svenska, för att sedan komma ut i praktik på heltid.

Tillsammans med sin mamma och bror äger Vesna Jovic ett hus utanför Belgrad.

– Jag åker gärna dit, känner mig hemma fast jag inte är där så ofta. Belgrad är en mysig stad, om man vill umgås och sitta på kaféer och bara vara. Det är avslappnande och maten är god. Det är mat som jag är uppvuxen med.

Det bästa är mammas kåldolmar.

– Det ska hon laga till mig till helgen, skrattar Vesna Jovic och slår ihop händerna.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna.

up 26