Moderaterna: Det är en oerhört märklig period

Sedd av 52

2006 tog allianspartierna över regeringsmakten. 2014 förlorade de den. Mitt i sorgen efter valförlusten skulle de avveckla sig själva, på bara några veckor.

Senast ändrad 16:34, 1 Feb 2018
Foto: Bertil Ericson/TT.
Klockan 20:38: Reaktioner på vallokalsunder­sökningen hos Folkpartiet.

MODERATERNA/ För åtta år sedan jublade Alliansen. Deras samarbete hade tagit dem hela vägen till regeringsmakten. En av dem som arbetat hårt under valrörelsen var moderaten Mikael Sandström. När valresultatet var klart blev han erbjuden jobbet som statssekreterare i samordningen, den del av regeringskansliet som ska se till att koalitionsregeringars arbete håller ihop. 

– Jag fick veta att jag skulle ha det jobbet veckan innan regeringsskiftet. Men då fick jag inte prata med någon om det, så jag kunde inte börja rekrytera personal. 

När Fredrik Reinfeldt formellt tog över regeringsmakten vid skifteskonseljen på slottet den 6 oktober 2006 fanns ändå en ”skelettstab” på plats. Och ganska snart hade allianspartierna rekryterat tjänstemän till alla poster.

Själv var Mikael Sandström chef över sju personer, sex politiskt sakkunniga och en assistent. Ett chefskap som inte alltid var så lätt. Precis som många andra hade han själv ingen formell chefserfarenhet. Och det höga arbetstempot i arbetet som statssekreterare lämnade inte alltid utrymme för att fokusera på ledarskapet. 

– Det är en brist att det inte finns någon hr-funktion för de politiskt anställda. Jag tyckte vi hade ett ganska bra hr-program, men det var mer seminarieverksamhet för att förstå hur regeringskansliet fungerar. Det var inte så mycket stöd i hur man fungerar som chef.

Mikael Sandström var noga med att ändå finnas där för de politiska sekreterarna och hjälpa dem att prioritera. 

– Man kan ha flera uppdragsgivare men en chef. Det var jag väldigt tydlig med till mina samordnare. De hamnade ofta i si-
tuationer där statsråd eller politisk personal på departementen drog i dem. 

2010 vann alliansen valet igen. Men så kom 2014. Alliansen förlorade. Så här i efterhand säger Mikael Sandström att han förstod vart åt det barkade. 

– När man sitter där mitt uppe i valrörelsen så inbillar man sig naturligtvis att det ska gå. Men det är klart att när jag tittade på siffrorna och pratade med människor utanför, och gjorde en realistisk analys, så såg det rätt illa ut. 

Att alliansen förlorade valet blev ett hårt slag för alla som jobbade i regeringskansliet. Så också för Mikael Sandström. 

– Det påstås att det inte gör ont att bli skjuten, för man får en sån fruktansvärd chock. Ungefär så var det. Det är inte roligt att förlora ett val, att misslyckas med något som man tror på och har arbetat så oerhört hårt för.

För de politiskt tillsatta tjänstemännen i regeringskansliet började nu arbetet att avveckla sig själva. 

– Det är en oerhört märklig period. Det är verkligen en seglats utan vind. Man sitter och pratar med varandra om vad man ska göra nu. Det är på sätt och vis ganska skönt, för en gångs skull får man tid att småprata. Man städar ur hyllor och skåp, slänger papper. Man går omkring och slickar såren. 

Som politiskt anställd har man en slags fallskärm vid valförlust, ett avgångsvederlag på två år för statssekreterare och ett år för politiskt sakkunniga. Försörjningsfrågan var löst. Men många hade inte hunnit tänka så mycket på sin yrkesmässiga framtid. 

Mikael Sandström var en av dem som engagerade sig i att övergången för de moderata politiskt anställda skulle bli lite mindre abrupt. Alla fick en tillfällig  arbetsplats i moderaternas partihus i Gamla stan. Någon gång i veckan höll man seminarier, ibland med en rekryteringskonsult, ibland med någon som visste hur det var att lämna politiken. 

– Officiellt hette det omställningskansliet, men i folkmun kallade vi det för öppen förskola. Det är ju väldigt konstigt när telefonen slutar ringa och man går från 180 till noll omedelbart. Så syftet var dels att vi skulle få träffas och kunna fånga upp om det var någon som mådde riktigt dåligt. Och sen att hjälpas åt för att gå vidare och skaffa nya jobb. 

Mikael Sandström själv blev kvar i partiet ett tag, men sedan växte känslan av att det var dags att göra något annat. Sedan juni 2017 är han chefsekonom på tco. 

Med det partipolitiska arbetet lite i backspegeln kan han se att partierna borde bli bättre på att ta hand om sin politiska personal. 

– Jag tror att vi var lite oförberedda på det här med personaldelen, det är något man nog ska tänka lite mer på. Det borde man göra överhuvudtaget i de politiska partierna.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL

Läs mer
Miljöpartiet: Vi hade kunnat förbereda oss mer
Experten: Tilliten är helt avgörande

*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna.

up 0