Lena Ag: "Chefer måste se om sitt hus"

Sedd av 84

​Höstens metoo-rörelse har satt fingret på en av samhällets smärtpunkter. Det säger Lena Ag, som efter årsskiftet blir generaldirektör för den nya jämställdhetsmyndigheten som regeringen har sjösatt.

Senast ändrad 12:42, 21 Nov 2017
Foto: Ester Sorri.
Lena Ag är i dag generalsekreterare för insamlingsstiftelsen Kvinna till kvinna.

Du ska leda den nya jämställdhetsmyndigheten i Göteborg. Vad ska ni bidra med?

– Vi kommer att vara en expert- och kunskapsmyndighet som sysslar med analys och samordning mellan olika aktörer. Vi kommer inte att kunna greja jämställdheten i Sverige. Men vi kommer att bevaka de sex jämställdhetsmålen, titta vad som görs och vilka effekter det får. Jag ser det som ett demokratiuppdrag.

– Det har inte tidigare funnits ett nav för jämställdhetspolitiken, som det gör för många andra politikområden. Jag kommer från biståndsvärlden och där finns Sida, för bostadspolitiken har vi boverket, och så vidare. Politiken jobbar ju genom myndigheterna för att förverkliga sina idéer och det har efterfrågats en sådan här myndighet från kvinnorättsrörelsen och bland människor som jobbar med jämställdhet under många år.

Vilka frågor står högt upp på dagordningen för dig?

– Mäns våld mot kvinnor, hedersvåld, prostitution och människohandel. Det är ett frågekomplex som hänger ihop och där det finns tydliga maktfrågor och stor utsatthet.

Hur har du reagerat på höstens metoo-rörelse?

– Jag tycker att #metoo har satt fingret på en smärtpunkt som finns i vårt samhälle och globalt. Den visar att det finns ojämställdhet och patriarkala maktstrukturer av det här slaget över hela världen. Det handlar egentligen om att lyfta upp och sätta ljus på ojämställda strukturer som begränsar människors liv. Detta gäller människors liv, både kvinnor och mäns, och det påverkar dem i deras vardag, i familjelivet och på en strukturell nivå. Och det får stora konsekvenser.

Har du blivit chockad av de historier som har kommit fram?

– Jag har inte blivit chockad, men kanske trots allt lite tagen. Inte minst av magnituden av alla dessa historier. Och jag måste säga att det här skådespelaruppropet som publicerades i Svenska Dagbladet, att det är svårt att läsa det i en sittning. Jag finner inga ord för det egentligen. När man samlar ihop alla de här då vittnesmålen så framträder en bild som är hårresande.

Flera berättelser har visat en tystnadskultur där chefer ser mellan fingrarna. Vad tänker du om det?

– #metoo har lyft upp just detta till ytan och bara det är oerhört viktigt. Nu går chefer ut på rad och säger att detta inte får ske och det har förändrat situationen på riktigt. Jag tror också att många chefer inser att de måste se om sitt hus och titta på hur man arbetar med de här frågorna.

Vilket ansvar har chefer för att bryta de här mönstren?

– Det är bortom allt tvivel så att chefen har ett absolut ansvar för detta. Det handlar inte bara om det juridiska ansvaret, utan också om ansvaret för vilken kultur som fostras på arbetsplatsen. Chefen ska medverka till en kultur som är öppen och där det är okej att lyfta den här typen av frågor och där man har visselblåsarfunktioner så att de här historierna kan komma fram.

TEXT MAX BYSTRÖM

*Läs mer om #metoo, och vad du som chef bör känna till, i nästa nummer av Chefstidningen. Ute 6 december.

up 26