Forskning: Distansmöten lyfter kvinnliga chefer

När vi till vardags bedömer människor utifrån ålder, kön eller status missgynnas kvinnliga ledare. Men när vi i stället jobbar på distans i virtuella team spelar ledarens kön plötsligt ingen roll.

 I två års tid har Lena Zander, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, undersökt hur ledarskapet påverkas i grupper som samarbetar mellan olika länder över internet. Idén fick hon efter att ha flyttat till Nya Zeeland för ett forskarutbyte, där hon inledde ett forskningssamarbete med -kollegorna Audra Mockaitis, Peter Zettinig och Stephan -Gerschewski. 

I Nya Zeeland finns sedan flera år en tävling där studenter runt om i världen får samarbeta över internet med att skriva en affärsplan för att uppnå ett socialt syfte. Deltagarna har olika språk och lever på olika kontinenter i skilda tidszoner. Som gruppledare utses en student i Nya Zeeland, som både kan vara permanent boende i landet eller utbytesstudent. Deltagarna träffas aldrig i verkliga livet.

– När vi intervjuade de studenter som varit gruppledare hade de väldigt olika upplevelser. Flera kvinnliga studenter var glada och positiva, medan en del vita män var upprörda, säger Lena Zander.

De senare var vana vid att automatiskt få ledarrollen i en grupp. Men i de globala, virtuella grupperna fick de kämpa mer än vanligt.

– Vi frågade oss om det här är något som händer när man arbetar virtuellt, säger Lena Zander.

Hon drog igång ett forskningsprojekt om tävlingsdeltagarna. Studenterna intervjuades, deltog i diskussioner och fick svara på enkäter. Resultaten håller fortfarande på att analyseras, men en sak ser Lena Zander redan tydligt: Människors bedömning av en persons ledarskap påverkas inte av ledarens kön i grupper som jobbar virtuellt och utspritt över världen.

– Det spelar ingen roll om du är man eller kvinna för hur effektiv du bedöms vara som ledare. Snarare spelar det roll vad du gör, säger Lena Zander.

Resultaten går på tvärs mot majoriteten av tidigare forskningsresultat kring kön och ledarskap. Tidigare forskning pekar på att kvinnliga ledare inte bara bedöms utifrån det de gör, utan också utifrån att de är kvinnor. Liknande resultat har kunnat ses när det gäller vilken status en person uppfattas ha. Bland annat visade en studie att människor gärna vill vara delaktiga i beslutsfattandet när ledaren framstår som en högstatusperson. Framstår ledaren istället som en person med lägre status tycker människor snarare att hen är en dålig ledare som inte kan fatta egna beslut, om hen försöker sig på delat ledarskap.

Sådana effekter tycks alltså försvinna när människor arbetar över internet i globala konstellationer. Lena Zander och hennes forskargrupp har flera teorier om vad det kan bero på.

– En teori handlar om att när du är på avstånd så vet du inte så mycket om de andra personerna. Går du in i ett rum med okända människor kommer du troligen påverkas av olika fysiska attribut, hur de rör sig och så vidare. Den informationen får du inte på samma sätt i virtuella team.

På avstånd tenderar människor att fokusera mer på ledarens budskap och på själva sakfrågan, enligt Lena Zander. En annan viktig förklaring är anonymitetsaspekten. Deltagarna är till en viss grad anonyma för varandra och vet inte riktigt vilka de andra är i början. Tidigare forskning har visat att när personer inte vet vem ledaren är så tror de att hen har högre status än annars.

– Och när de börjar få veta lite mer om vilka de andra är, så har de redan skapat sig ett intryck av de andra personerna baserat på vad de gör och inte utifrån hur de ser ut, säger Lena Zander.

En tredje möjlig orsak handlar om mer subtila ledarskapsegenskaper, som vissa personer utstrålar i verkliga livet. Dessa personer har ofta tidigare ledarerfarenhet, och är ofta män.

– Vissa bär med sig ett självförtroende och en auktoritet, de har erfarenhet och en naturlig utstrålning. Då blir det naturligt att människor i en grupp tittar på den personen, vilket ger bekräftelse och fungerar förstärkande. Men den effekten försvinner vid virtuellt samarbete.

Lena Zander tror därför att kvinnor och icke-vita män får bättre möjligheter att utveckla den här typen av ledarskapsförmågor när samarbetet sker över internet.

Som chef finns det flera saker man kan ta till sig av från studien, enligt Lena Zander. Människor behöver få möjlighet att utveckla sitt ledarskap utan att bli bedömda utifrån andra kriterier än sin arbetsinsats. Eftersom användningen av virtuella samarbeten i arbetslivet nu ökar tycker hon att man som chef ska utnyttja tillfället till att låta medarbetare utveckla ledaregenskaper i en gynnsam miljö. 

– Vi kan vara överens om att ledarskapsroller i företag och i samhället ska tillsättas utifrån kompetens, men när kvinnor är ledare så blir de fortfarande bedömda på ett helt annat sätt än män. Man kritiserar dem snabbare och hårdare.

TEXT: EMMELI NILSSON

FAKTA

Vad?
A study of incoming leaders’ status characteristics and effective global team leadership, om hur människor bedöms som ledare
i globala virtuella team.

Hur?
Intervjuer, enkäter och gruppdiskussioner med omkring 500 studenter från 40 länder, som jobbat i globala team via en internationell tävling (ordnad av entreprenören Deb Gilbertson).

Varför?
För att undersöka om människors bedömning av ledare utifrån bland annat kön och etnicitet påverkas när samarbeten sker över internet.

*Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in och bläddra i PDF:erna.

Läs även

Annons